Majoriteten av övernattningarna på svenska hotell sker i tjänsten och antalet måltider på tjänsteresor uppskattas till flera tiotals miljoner per år. Trots detta har kunskapen om måltider vid tjänsteresor varit nästintill obefintlig. Men nu har Joachim Sundqvist, forskare vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, fyllt en del av detta tomrum med sin doktorsavhandling som berör just detta område.

– Jag har sett att konsumenten inte alltid upplever det som erbjuds som tillräckligt. Min forskning kan hjälpa både branschen och konsumenterna, säger han till tidningen Forskning & Framsteg, som var först med att berätta om avhandlingen.

Avhandlingen visar bland annat att våra måltider på tjänsteresan skiljer sig från våra vardagsmåltider både i betydelse och upplevelse. Det har också stor betydelse om vi äter ensamma eller tillsammans med kunder eller kolleger, då det sociala kan bli avgörande och vi till exempel kan ge avkall på våra egna matpreferenser för att blidka gruppen. 

Viktigt med nöjda kunder

När vi är på tjänsteresa och äter tillsammans med kunder, är det kundernas upplevelse som blir vägledande för huruvida vi själva upplever måltiden som lyckad eller misslyckad. Om kunderna trivs kan maten och miljön få en sekundär betydelse, enligt Joachim Sundqvist.

– En deltagare i min studie tyckte att en restaurang serverade dålig mat i stökig miljö. Ändå blev det en positiv upplevelse, eftersom kunderna var nöjda, säger han till Forskning & Framsteg.

Joachim Sundqvist har gjort en enkät där han frågat drygt 500 tjänsteresenärer om sina måltider under tjänsteresan. Resultatet visar på överraskande skillnader mellan män och kvinnor, bland annat att kvinnor i större utsträckning äter på hotellrummet.

Studien visade också att kvinnorna som tillfrågats i högre utsträckning använde sig av digital teknik för att hitta rätt utbud.

Kvinnor mer prismedvetna

Samtliga tjänsteresenärer som deltog i studien visade sig vara rätt prismedvetna när de äter ensamma, kvinnorna i något högre utsträckning. Inkomstens storlek däremot, visade sig endast påverka priskänsligheten marginellt. De flesta tjänsteresenärer förväntade sig att traktamentet skulle räcka till utgifterna, oavsett hur mycket man tjänar.

En viktig slutsats som Joachim Sundqvist drar av sin avhandling är att bilden av en tjänsteresa är komplex, trots att många olika faktorer kan påverka resenärens upplevelse av en god måltid på tjänsteresan.

Han menar att branschen måste bli mer lyhörd för tjänsteresenärernas olika mål med måltiderna för att kunna möta de behov som finns.

– Tjänsteresenären är inte en autonom tjänsteman med högre inkomst, här finns verkligen en stor variation. Jag ser en diskrepans här mellan den bild som finns av tjänsteresenären och hur det ser ut i verkligheten, säger Sundqvist till Forskning & Framsteg.