Koldioxidlagring, våtmarker och laddstationer för el-lastbilar. Partiernas önskelistor över miljösatsningar är längre än vanligt när en rekordstor statsbudget förhandlas. En konfliktfråga är den gröna skatteväxling som är en del av januariavtalet.
Miljarderna rullar inför höstens budget och de fyra partier som nu förhandlar om den kommer alla kunna skryta med satsningar som de fått igenom. 100 miljarder ska spenderas för att få fart på ekonomin efter coronakrisen, har finansminister Magdalena Andersson (S) meddelat. Ändå vittnar partierna om tuffa förhandlingar, inte minst om skatterna.
Liberalerna och Centerpartiet trycker på för rejäla skattesänkningar. Socialdemokraterna vill prioritera satsningar på välfärden, men har hintat om att C och L kan få sin vilja igenom. Miljöpartiet vill hellre se större investeringar i grön omställning.
– Det är svåra förhandlingar. Den stora konflikten står mellan om vi ska lägga tonvikten på investeringar eller skattesänkningar, säger Karolina Skog, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet.
Vill öka konsumtionen
Coronakrisen gör skattesänkningar extra angelägna, anser Liberalernas klimatpolitiska talesperson Joar Forssell.
– Det handlar om rättvisa, men också om att få fart på ekonomin eftersom folk med låga inkomster använder sina pengar, säger han.
Enligt Liberalerna kan ökad privat konsumtion kombineras med minskade utsläpp – om skattepolitiken knuffar konsumtionen i rätt riktning. Liksom MP vill L därför fortsätta höja miljöskatter inom ramen för den gröna skatteväxling partierna är överens om i januariavtalet. I första hand handlar det om att fasa ut fossila subventioner. Ett exempel är nedsättningen i koldioxidskatt för arbetsmaskiner – men här håller Centerpartiet emot. Att ta bort undantaget skulle slå hårt mot jordbruket anser man.
Centerpartiet menar också att den gröna skatteväxlingen i höstens budget i första hand ska handla om att sänka inkomstskatterna.
– Än så länge har vi höjt miljöskatterna mer än vad vi sänkt inkomstskatterna, så där finns en upparbetad växlingsskuld som vi behöver beta av, säger Rickard Nordin (C), klimatpolitisk talesperson.
Enligt Karolina Skog är höjda miljöskatter ett absolut krav från Miljöpartiet.
– När det kommer till genomförande av miljöskatter är det många som får ångest. Men det är en del av januariavtalet och det är otänkbart för oss att lägga fram en budget som inte lever upp till det vi lovat, säger hon.
Alla partierna i budgetsamarbetet säger sig vilja ta chansen att driva på en grön omställning när mer pengar än vanligt ska spenderas.
– När vi nu ska återskapa ekonomin gäller det att nyttja det fönster vi har till gröna satsningar. Det är där vi ser mycket av nya stora industrierna som Northvolts batterifabrik, men också nya tjänsteföretag som växer fram, säger Richard Nordin (C).
Omstritt i miljörörelsen
C och L lyfter båda fram satsningar på ett system där man får betalt för så kallades negativa utsläpp, det vill säga att man befriar atmosfären från koldioxid som redan släppts ut. Ett exempel är bio-ccs som innebär att koldioxid från exempelvis ett pappersbruk fångas in för att lagras.
Inom miljörörelsen är satsningar på koldioxidlagring omstridda. Kritiker har pekat på de osäkerheter som finns med teknikerna och varnar för att negativa utsläpp kan användas som ursäkt för att fortsätta bränna fossila bränslen. Centerpartiet menar att satsningarna är nödvändiga.
– En oprövad teknik har utmaningar, just därför är det dags att börja slipa på den. FN:s klimatpanel och andra är överens om att ska vi klara klimatet på sikt kommer vi behöva gå över till negativa utsläpp, säger Rickard Nordin (C).
För Liberalernas del är elektrifiering av vägtrafiken en viktig prioritering. Inte minst handlar det om att bygga ut laddstationer för el-lastbilar, enligt Joar Forssell.
– Vi har kommit ganska långt i Sverige när det gäller elektrifiering av personbilar. Nästa stora kliv blir att elektrifiera den tunga trafiken, säger han.
Miljöpartiet vill investera i infrastruktur som järnvägar och cykelbanor, men också i naturvård, som nya våtmarker.
– Det är en fantastiskt god insats som vattnet, klimatet och den biologiska mångfalden gynnas av, säger Karolina Skog.
