De överlevde Förintelsen och har tillbringat nästan 20 år som pensionärer med att berätta för skolelever om sina erfarenheter. För det har Dina och Jovan Rajs tilldelats Raoul Wallenbergpriset 2020.
Juryn motivering till valet av pristagare bland annat med att Dina och Jovan Rajs ”använder stor kreativitet i att nå ut, utvecklas ständigt i samverkan med unga och knyter an sina erfarenheter till dagsaktuella teman.”
Förutom föreläsningar med frågestunder har de använt sig av teater och musikal för att nå ut med sitt budskap till unga.
– För oss betyder priset ett erkännande att vi är på rätt väg. Att vi arbetar i Raoul Wallenbergs anda. Gör skillnad, säger Dina Rajs på länk under den digitala prisutdelningen, livesänd från stiftelsen Raoul Wallenberg academy under torsdagen.
– Vi kommer att fortsätta med detta så länge vi lever, säger Jovan Rajs.
Prissumman på 100 000 kronor planerar paret att använda till att skapa en bilderbok baserad på barns teckningar på tema Förintelsen.
Annorlunda mottagande i dag
De berättar att unga angriper temat annorlunda i dag jämfört med när de inledde sin gärning.
– Förut fick vi frågor i stilen ”Hur är det att vara hungrig? Har du sett någon dödas?” eller ”Har du träffat Hitler”. Men tiderna är nu helt annorlunda, säger Jovan Rajs.
– Nu frågar de ”Hur kunde ni leva med allt ni har gått igenom? Hur blev ni mottagna i Sverige? Hur blev ni hela igen?” fyller Dina i.
Ungdomar i dag är mer positiva till att ta emot budskapet, tycker Jovan. Efter föreläsningen vill många skaka hand, kramas och fota sig med paret, berättar Dina:
– De vill minnas. Och genom deras frågor märker vi hur mycket de tar in, säger Dina.
Hon överlevde tack vare att en tysk ortskommendant rådde Dinas mamma att fly till Budapest. Som sexåring blev hon förhörd under pistolhot, i ett försök att tvinga henne att erkänna sitt judiska namn. För att överleva hade hon uppmanats ljuga. Hon sa att hon var kristen och hette Maria. Dina var det enda barnet som överlevde i sin släkt, berättade hon i Syre i våras.
Jovan satt i koncentrationslägret Bergen-Belsen i fyra månader, och var den enda i familjen som överlevde Förintelsen.
Bearbetade i text
Båda föddes i Jugoslavien, och återvände efter kriget till Belgrad, där de träffades och gifte sig 1958. Tio år senare flyttade de till Sverige. Jovan utbildade sig till läkare och Dina till arkitekt.
Men vad svarade de egentligen på elevens fråga om hur de gått vidare?
– Vi hade inget svar just då. Men när vi kom hem började vi fundera på vad flickan menade. Så tänkte vi att kanske menar hon att man blir hel när man lever precis som alla andra, säger Dina.
Upplevelser som de har bearbetat genom att skriva boken Att återvända till livet, kronologiskt om livet efter Förintelsen.
– Om hur vi bearbetade och till slut blev – om det kan kallas så – hela. Det hoppas vi att vi är, säger Dina.
Jovan instämmer:
– Det tror vi.
Läs även: Förintelsen präglade deras barndom (artikel från februari 2020).
Vem var Raoul Wallenberg?
Raoul föddes 1912 och fick redan i unga år internationell erfarenhet tack vare sin farfar Gustaf Wallenberg, som skickade ut sonsonen på språkresor, utlandsstudier till arkitekt och praktik.
I början av 1944 skickades han på uppdrag av den amerikanska myndigheten War refugee board till Budapest i syfte att rädda judar undan Förintelsen. De hade sökt en diplomat, något Wallenberg saknade både utbildning och erfarenhet i. Han fick arbetet genom kontakter, och fick titeln legationssekreterare.
I Budapest räddade Wallenberg tiotusentals människor från döden med kreativa metoder. Han skapade falska så kallade skyddspass, dokument som gav bäraren en status liknande svensk medborgare, även om så inte var fallet.
Han köpte även in hus, hängde upp svenska flaggor och hävdade att de var diplomatiskt territorium.
När Röda armén anlände till Budapest togs Wallenberg till fånga. Orsaken är inte säkerställd, men bland teorierna finns att ryssarna uppfattade Wallenberg som spion. Han tros ha dött eller mördats i ryskt tängelse 1947, men omständigheterna kring hans död är inte kända.
Först på 1950-talet började den svenska regeringen intressera sig för Raoul Wallenbergs öde. Rapporten Ett diplomatiskt misslyckande från 2003 visar hur katastrofalt passivt Sverige agerade.
Raoul Wallenbergpriset delas ut varje år till en person som i Sverige arbetar i Raoul Wallenbergs anda, främst genom kunskapshöjande insatser för barn och ungdomar om främlingsfientlighet, intolerans och alla människors lika värde. Det delas ut av Raoul Wallenberg academy med stöd från regeringen.
Källa: Raoul Wallenberg academy och Historiepodden
