I september ska EU-kommissionen föreslå skärpta klimatmål för 2030, om 55 procents utsläppssänkningar jämfört med 1990 års nivåer. Det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, enligt forskare. I en ny rapport beskriver de vad som krävs.
För att ha en chans att klara av att begränsa den globala uppvärmningen till Parisavtalets 1,5 grader ska EU år 2050 nå netto noll utsläpp av växthusgaser. För att nå dit ska EU nu växla upp arbetet och skärpa det delmål som ska vara nått 2030, att utsläppen av växthusgaser då ska ligga 50–55 procent under nivån 1990. Det är en snabbare minskning än dagens delmål om 40 procent.
Utsikterna att nå målen har inte sett ljusa ut. Till exempel visade en forskningsrapport som nyligen undersökt hur väl Sverige och Storbritannien lyckas efterleva sina uppsatta klimatmål, att vi snarare närmar oss en uppvärmning på mellan 2,5 och 3 grader, om alla länder gjorde som vi.
Men nu menar tyska forskare att unionens länder faktiskt kan klara att sänka utsläppen i den takt som krävs.
– Att nå 55 procentsmålet är möjligt. Så varför inte jobba för det? säger Patrick Graichen, forskare i ekonomi och statsvetenskap och chef för den tyska tankesmedjan Agora Energiwende till Reuters.
Tillsammans med forskningscentret Öko-Institut har tankesmedjan undersökt hur EU:s klimatpolitik behöver förändras för att nå målet.
Största potentialen för snabba utsläppssänkningar finns inom utsläpp från kolkraftverk, industrin och flyget, konstateras i den nya analysen.
För att nå målet behöver utsläppen som täcks in av EU:s system för handel med utsläppsrätter sjunka betydligt snabbare än vad nuvarande mål kräver. Den årliga utsläppsminskningen måste vara högre än vad som tidigare har beslutats.
Rika måste gå före
Forskarna betonar även att skärpningen av klimatarbetet måste genomföras solidariskt, det vill säga att länder med bättre ekonomiska förutsättningar, som Luxemburg och Sverige, ska minska sina utsläpp snabbare än fattiga länder. EU behöver enligt rapporten öronmärka pengar för att hjälpa låginkomstländer att ställa om, till exempel till laddinfrastruktur för elfordon.
Unionens länder är olika ambitiösa i sina miljöåtaganden. Utan att länder som Polen och Tjeckien bidrar mer kommer åtagandena att misslyckas, enligt forskarna.
Sverige beskrivs, tillsammans med Finland och Österrike, som de mest progressiva länderna i fråga om klimatåtaganden. Det kan dock vara värt att komma ihåg att mål och lagar inte är samma sak som handling. Sverige har vid Klimatpolitiska rådets granskningar fått hård kritik för att inte leva upp till sin egen klimatlag, något Syre tidigare har rapporterat om.
I september presenterar EU-kommissionen sin egen omfattande plan för att lyckas med de skärpta åtagandena.
Läs även: Klimatpolitiska rådet: ”Att Sverige går före i klimatfrågan stämmer inte” (artikel från mars 2020) och Ny forskning: Sverige missar Parisavtalet (artikel från juni 2020).
