De senaste åren har allt fler säkerhetstjänster i väst varnat för ett ökat hot från den radikalnationalistiska miljön.

Flera attentat har utförts av gärningsmän som inspirerats av högerextrem ideologi, bland annat moskéattackerna i Christchurch i Nya Zeeland, masskjutningen på en stormarknad i El Paso i USA och attentatsförsöket mot en moské i Norge.

Säkerhetspolisen (Säpo) har pekat på en risk för upptrappat högerextremistiskt våld även i Sverige.

De senaste åren är det den nätverksbaserade alternativhögern, en högerextrem gruppering sprungen ur amerikanska alt-right, som lyckats nå ut med sitt budskap både i Sverige och utomlands, enligt en studie från Försvarshögskolan.

”Organisationstillhörighet verkar vara sekundärt för dem. Den består i stället av lösliga nätverk och individer i form av ideologer, aktivister och radikala ’influencers’ i sociala medier som samlas kring gemensamma narrativ. De är skickliga på att paketera sitt budskap i humor och ironi och använder ofta memes eller andra interna symboler med det uttryckliga målet att radikalisera samhällsdebatten och göra det oacceptabla acceptabelt”, säger Filip Ahlin, analytiker vid Försvarshögskolan, i ett pressmeddelande.

Stundande "samhällskollaps"

Detta kan i förlängningen bidra till en avhumanisering av vissa grupper, vilket i sin tur kan leda till våld, enligt Ahlin.

Även Säpo, som bidrar med ett eget kapitel i rapporten, påpekar att regelrätta organisationer tycks bli mindre relevanta. De senaste årens högerextrema terrorhandlingar har i huvudsak genomförts av ensamagerande gärningspersoner som funnit inspiration från tidigare dåd och gemenskap via nätbaserade forum.

Eftersom miljön är i ständig förändring är det enligt Säpo svårt att bedöma exakt hur stor den våldsbejakande högerextremismen är.

I rapporten redovisar man, i en möjligen unik sammanställning, fakta om 507 individer som man följt under 2018 och 2019. De allra flesta är män och nästan hälften är 25–34 år.

Merparten är födda i Sverige och de flesta är folkbokförda i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. 190 av dem förekommer i belastningsregistret, framför allt för brott mot knivlagen, misshandel och ringa narkotikabrott.

156 förekommer i misstankeregistret, där de flesta brottsrubriceringar avser hets mot folkgrupp.

I mångt och mycket delar alternativhögern och organiserade vit makt-grupper samma destruktiva beskrivning av verkligheten, enligt rapportförfattarna.

Det handlar om ras-separatism och konspiratoriska föreställningar om en stundande samhällskollaps och att ”folket” eller ”kulturen” är på väg att utrotas av yttre fiender i form av utomeuropeisk invandring.

”Det finns periodiska kontaktytor mellan miljöerna genom nyckelfigurer som introducerar ideologisk litteratur, koncept och tankar till sina likasinnade. Ofta sker mötet digitalt genom gästspel på varandras sociala media-kanaler”, säger docent Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan.

NMR i sociala medier

Även om Nordiska motståndsrörelsen fortfarande är den största organisationen inom den högerextrema miljön i Sverige bör NMR som grupp enligt rapportförfattarna inte överskattas.

NMR betecknas som ”en liten organisation” som med dagens ledarskap sannolikt inte kommer att utvecklas i en mer våldsam riktning, även om enskilda medlemmar kan genomföra dåd.

Magnus Ranstorp framhåller att NMR:s politiska satsning i förra valet var ett fiasko och att deras aktivitet därefter förefaller ha minskat.

”Däremot har de lyckats på andra områden, bland annat genom att etablera sig i sociala medier, där de har omfattande närvaro. De har också blivit tvungna att hitta nya finansieringsvägar eftersom bankerna stängde deras konton. Vår genomgång visar att de genom kryptovalutor tagit emot uppemot en miljon från anonyma donatorer”, säger han.