Aleksandr Lukasjenko ser Vladimir Putin som en storebror – men den ryske presidenten är inte särskilt förtjust i sin belarusiske kollega. Trots det kommer Putin av flera skäl inte ta sin hand från det strategiskt viktiga Belarus, enligt en expert.
De är båda barn av Sovjet som har klamrat sig fast vid makten i årtionden. Men den trängde belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenkos vädjan om hjälp från sin ryske kollega Vladimir Putin för att kväsa protesterna ska ses i ljuset av de två ledarnas ansträngda relation.
Personkemin är nämligen inget vidare, enligt Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
– Putin gillar inte Lukasjenko särskilt mycket som person. Varför vet jag inte, men det märks tydligt. Han har tolererat honom för att han har varit det minst dåliga alternativet, men Lukasjenko har stundtals varit bångstyrig, säger hon.
Inte erkänt annektering
En stötesten mellan Minsk och Moskva har varit den flygbas som Putin länge har velat öppna i Belarus, men som Lukasjenko har satt stopp för. Belarus har inte heller erkänt Rysslands annektering av Krim – ett uppseendeväckande beslut med tanke på det nära ekonomiska och politiska samarbetet mellan länderna.
I juni anklagade Lukasjenko Ryssland för att försöka blanda sig i det då stundande presidentvalet i Belarus, bara för att några veckor senare beskriva Putin som en storebror.
Bakom de verbala rallarsvingarna från Minsk har det funnits en önskan om att stärka den belarusiska nationalkänslan gentemot stormakten Ryssland – men också ett outtalat löfte om att det mest rör sig om retorik för att blidka hemmaopinionen, tror Persson.
– Det är ett sätt att försäkra Ryssland om att ”ni kan lita på mig, vi är en familj”, säger hon.
Ger inte upp
Lukasjenko kan sannolikt inte förlita sig på personlig lojalitet i kontakten med Putin. Trots det kommer Ryssland aldrig att släppa greppet om grannen, enligt Persson.
– Belarus är oerhört viktigt för Ryssland, av flera skäl. Dels militärstrategiskt, eftersom det är västerifrån en eventuell invasion skulle komma, dels inrikespolitiskt, för om Lukasjenko skulle ersättas av någon som Ryssland inte kan kontrollera så blir det ett farligt föredöme.
– Även om Moskva har varit återhållsamt och inte sagt så mycket, så är jag övertygad om att det pågår väldigt mycket aktivitet där Ryssland försöker påverka politiken.
Fakta: Aleksandr Lukasjenko
Belarus president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken Belarus sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator.
Hans utrikespolitik har till största delen varit starkt prorysk, även om relationen till den ryske ledaren Vladimir Putin inte minst den senaste tiden varit ansträngd.
Några av Lukasjenkos främsta utmanare genom åren har försvunnit spårlöst och antas vara döda, däribland den tidigare vice premiärministern Viktor Hantjar och inrikesministern Jurij Zacharenko. Andra har misshandlats eller kastats i fängelse.
Efter presidentvalet i augusti 2020, då Lukasjenko utropade sig som segrare, utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning. Tusentals personer har gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.
EU har meddelat att man inte accepterar valresultatet och betraktar Lukasjenkos anspråk på makten som illegitimt.
Källa: NE, TT
