Den utvidgade observatörsrätten innebär att samiska representanter får delta i utskottsmöten inom Nordiska rådet när frågor som berör samerna behandlas, men de har inte rösträtt.

Samerna ville ha fullt medlemskap med hänvisning till sin status som erkänd ursprungsbefolkning i Norden, vilket skiljer dem från andra nordiska minoritetsgrupper.

Samernas parlamentariska råd är samarbetsorgan för sametingen i Norge, Sverige och Finland, och dess status inom det officiella nordiska samarbetet har diskuterats sedan december 2014.

Ansökan kunde inte godkännas eftersom Helsingforsavtalet slår fast att Nordiska rådet består av representanter för suveräna staters parlamentariska församlingar. De självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland, som alla tre har lagstiftande församlingar, har dock fått dispens från denna regel.

”Vi är glada att vi kom till ett gemensamt beslut. Det är viktigt att samerna får möjlighet att uttala sig i frågor som berör dem själva”, kommenterar Nordiska rådets parlamentariker Carl Haglund från Finland, Phia Andersson från Sverige och Gunvor Eldegard från Norge, i ett pressmeddelande.

Den stora frågan på Nordiska rådets temasession var gränskontrollerna som Syre skrev om förra veckan. En slutsats av de diskussionerna var att ett starkare nordiskt samarbete är att föredra framför gränskontroller

Michael Tetzschner från den Konservativa gruppen menade att fokus borde ligga på EUs yttre gränser även om det innebär att EU får ta över delar av det som hör till det nordiska samarbetet. Men många talare i debatten uttryckte i stället en stark önskan om ökat nordiskt samarbete för att få bort gränskontrollerna.

Juho Eerola, som representerar Nordisk frihet, kom med förslaget att Nordiska rådet borde tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram lösningar på den nordiska invandringspolitiken.