Miljöskadligt jordbruk på mark stulen från urfolk. Det menar organisationen FIAN att Andra AP-fonden är medskyldiga till i nordöstra Brasilien. Men pensionsfonden nekar till anklagelserna och menar att de bolag man investerar i handlar med jämbördiga parter.
I delstaten Piauí i nordöstra Brasilien driver Världsbanken ett projekt där de delar ut rättigheter för mark som saknar en registrerad ägare. Men projektet har väckt ilska hos lokalbefolkningen. Många i regionen Cerrados i Piauí har småskaligt brukat marken i generationer. Ändå har markrättigheterna i stor utsträckning tillfallit stora jordbruksföretag med monokulturodling, enligt de kritiska invånarna. I december förra året begärde de att Världsbankens oberoende panel för ansvarsutkrävande skulle granska projektet. En begäran som panelen nu avslagit, rapporterar tidningen Omvärlden.
Organisationen FIAN Sverige, som arbetar för människors rätt till mat och försörjning, har under lång tid engagerat sig för småbrukares rätt till mark i Brasilien. De är besvikna över att projektet inte granskas. I ett brev till Världsbankens landschef i Brasilien kräver de stopp för den så kallade landgrabbing, markstöld, som de menar att storjordbruken gör sig skyldiga till. Dessutom pekar kritikerna på att grödor som soja och sockerrör utarmar jorden och hotar biologisk mångfald.
Andra AP-fonden investerar
Den svenska pensionsfonden Andra AP-fonden hör till dem som investerat i de stora jordbruksbolag som verkar i området, vilket FIAN Sverige har kritiserat i flera år. 2018 bjöd organisationen in människor i Brasilien som anser sig bestulna på sin mark för att konfrontera pensionsfonden, vilket Syre rapporterade om. Nu anser FIAN Sverige att Världsbanken legitimerar vad de uppfattar som markstöld, ofta från människor som tillhör ursprungsbefolkningar.
– De har en lång historia i regionen, men har inga papper på att de äger marken. Då kommer Världsbanken med det här projektet för att registrera markägare i en process som på grund av dålig infrastruktur, information och byråkrati i mångt och mycket utesluter lokalbefolkningen, säger Catarina Antikainen, styrelseledamot i FIAN Sverige, till Omvärlden.
Andra AP-fonden avfärdar anklagelserna om landgrabbing. I ett mejl till Omvärlden svarar man på liknande sätt som i Syre 2018:
”Andra AP-fonden anser inte att köp av jordbruksfastigheter i länder med tydlig äganderätt och av en jämbördig part är landgrabbing”, skriver Andra AP-fondens kommunikationschef Ulrika Danielsson.
