En flykting som lyckas ta sig till ett land har rätt att få sina asylskäl prövade. Det är en grundprincip i asylrätten. Nu är frågan om den som lyckas ta sig till ett EU-lands ambassad – och som riskerar förföljelse – också har rätt att få visum för att kunna söka asyl.

Det fall EU-domstolen nu ska avgöra handlar om en syrisk familj som i höstas nekades visum på den belgiska ambassaden i Beirut. Generaladvokaten Paolo Mengozzi, som fungerar som rådgivare åt EU-domstolen, har redan uttalat att ambassadens beslut var felaktigt. Han pekar bland annat på att familjen fruktar allvarliga förföljelser på grund av sin kristna tro och att en av familjemedlemmarna uppger att han utsatts för tortyr.

EU-domstolen följer ofta generaladvokatens rekommendation och om det sker även i det här fallet kan det öppna nya möjligheter för människor på flykt. I asylrättsrörelsen håller man nu tummarna inför beslutet om några veckor.

– Generaladvokatens uttalande är spännande. Det skulle ruska om Europa ifall domstolen går på samma linje, säger Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas riksråd (Farr).

Samtidigt befarar hon att de starka krafter i EU som vill hålla nere antalet asylsökande snart kommer att driva igenom åtstramningar av reglerna om EU-domstolen ställer sig på flyktingarnas sida. Arbetet för lagliga vägar för människor på flykt måste fortsätta på flera fronter, menar Sanna Vestin.

Hon påminner om att möjligheten till en laglig väg till Sverige försvann för många när anhöriginvandringen kraftigt begränsades förra året.

– Det mest akuta nu är att återinföra de lagliga vägar som funnits tidigare. I dag hindras 10 000-tals från att återförenas med sina familjer.