Många libaneser i utlandet skickar redan regelbundet pengar till hemlandet. Efter tisdagens explosioner i Beirut har flera initiativ startats för att bistå Libanon ekonomiskt. Samtidigt har hjälpen från omvärlden börjat anlända i den skakade huvudstaden.
Libanons diaspora, som uppskattas vara omkring tre gånger större än befolkningen på fem miljoner i landet, kraftsamlar för att hjälpa sina landsmän i Beirut efter tisdagens explosioner som dödade över 130 personer, skadade minst 5 000 och gjorde hundratusentals hemlösa.
– Jag har suttit i telefon hela morgonen med våra samarbetspartners för att sätta upp en stödfond efter explosionerna. Alla, både libaneser och icke-libaneser, vill hjälpa, säger George Akiki som driver den ideella organisationen Lebnet från Silicon Valley i USA.
Pandemin försvårar
Redan före explosionerna har Libanon förlitat sig ekonomiskt på att libaneser runtom i världen skickar hem pengar, men bidragen har minskat under senare år i takt med att landets politiska kris har förvärrats. Många som besöker hemlandet under sommarmånaderna har dessutom inte kunnat åka i år på grund av pandemin.
– Jag försöker hjälpa till med något men affärerna här går inte särskilt bra på grund av pandemin, säger Maroun Daccache, som driver en libanesisk restaurang i São Paulo i Brasilien.
Poliser och medicin
Den första hjälpen från omvärlden började trilla in från Gulfstaterna under onsdagen, då Qatar och Kuwait skickade sjukvårdsutrustning för att minska trycket på den hårt ansatta vården i Libanon.
Algeriet skickar läkare, brandmän och byggnadsmaterial, och Cypern skickar åtta spårningshundar.
Även från Europa lovas hjälp. Frankrike ska bistå med räddningspersonal och annan nödvändig medicinsk utrustning, Italien skickar brandmän specialiserade på kemiska risker och byggnadskonstruktion, medan Nederländerna, Tjeckien och Polen har erbjudit hjälp med bland annat läkare, poliser och räddningspersonal.
Även Vita huset har erbjudit hjälp. I ett samtal med Libanons premiärminister Hassan Diab framförde USA:s utrikesminister Mike Pompeo sina kondoleanser och lovade stödja libaneserna ”i sin strävan efter värdighet, välstånd och säkerhet som de förtjänar”.
Fakta: Libanons politiska kris
• I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden. Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.
• Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975–1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har pandemin inte gjort situationen bättre.
• Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.
