Förra året drabbades rekordmånga människor av harpest. Nu har bilder på döda harar börjat dyka upp i sociala medier och Jägareförbundet uppmanar alla att skicka döda harar till Statens veterinärmedicinska anstalt.
Förra året insjuknade fler människor i harpest än någon gång under de senaste 50 åren. Utbrotten av sjukdomen har kommit allt tätare de senaste tio åren och även 2012 och 2015 var utbrotten stora.
Flest fall av sjukdomen brukar komma i augusti och nu syns tendenser på att det kan vara på gång igen.
– Det har börjat florera en del döda harar i sociala medier. Vi vill vara på tå nu, men vi hoppas ju så klart att det inte är harpest, säger Roger Lundqvist, kommunikatör på Svenska Jägareförbundet
Förbundet uppmanar nu alla som rör sig i skog och mark att, om man hittar en död hare, skicka in den till Statens veterinärmedicinska anstalt.
Myggor sprider harpest
Ett vanligt missförstånd är att harpest sprids från harar, men det är inte riktigt rätt. Myggor är i stället den stora boven. Harpest är en bakterie som finns i amöbor som lever i vattendrag, mygglarver som kläcks äter av amöborna och när de är färdigutvecklade myggor flyger de iväg och smittar den första de sticker.
– Anledningen till att harar drabbas hårt är att de är känsliga för den här bakterien, säger Roger Lundqvist.
Men harpesten är en zoonos, vilket innebär att den kan smitta mellan djur och människa. Framför allt smittas människor via myggbett men man ska även vara försiktig när man hanterar en död hare eftersom det kan smitta även om man får bakterien på händerna och kliar sig i ögat, exempelvis.
Finns i hela landet
Förra året smittades rekordmånga människor av harpest, 1 048 stycken, det högsta antalet på 50 år.
– Vi människor blir ordentligt sjuka med hög feber av harpest. En del av de som smittas behöver sjukhusvård, säger Roger Lundqvist.
Även den geografiska spridningen på harpest är större än någonsin, sjukdomen finns nu i hela landet. Tidigare var den vanligast förekommande i norr och så sent som 2015 stod Norrbotten och Västerbotten för 582 fall av 859 totalt. Förra året var Dalarna och Gävleborgs län värst drabbade.
En anledning till att fallen var relativt få i norr förra året tror Roger Lundqvist kan bero på att det fanns väldigt lite mygg.
– I år är det extremt mycket mygg, här i norr och då finns förutsättningar för att det ska bli ett besvärligt år, säger Roger Lundqvist.
Antibiotika biter
För att försöka skydda sig när man är ute i skogen ska man använda myggmedel eller täcka kroppen med kläder, även mygghatt kan behövas.
– Fördelen men harpest om man jämför med till exempel covid-19 är ju att harpest är en bakterie och det biter antibiotika på. Får man behandling så blir man i regel snabbt frisk, säger Roger Lundqvist.
Fakta: Harpest
• Harpest drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan.
• I de områden där harpesten slår till dör uppemot 90 procent av alla harar. Harstammen återhämtar sig dock fort eftersom en individ kan föda flera kullar varje. Även andra gnagare, exempelvis ekorre kan drabbas.
• Människan kan smittas på flera olika sätt, till exempel genom:
bett av en smittad mygga eller annan insekt direkt beröring med ett smittat djur inandning av damm, förorenat med sjuka djurs urin eller avföring
intag av smittat vatten.
Källa: Jägareförbundet, Folkhälsomyndigheten
Fakta: Antal fall av harpest bland människor
2020 (jan-jun): 22
2019: 1048
2018: 107
2017: 87
2016: 134
2015: 859
2014: 150
2013: 114
2012: 590
2011: 349
2010: 484
Källa: Folkhälsomyndigheten