Att klimatkrisen ger oss mer extremt väder och på många ställen ökad nederbörd är inget nytt. Men det kan vara svårt att avgöra vad som är enstaka tillfälliga väderhändelser och vad som är klimat, alltså förändringar över längre tidsperioder.

Nu har klimathistoriska forskare för första gången jämfört de senaste trettio årens översvämningar med en 500-årsperiod. En av dem är Dag Retsö, som forskar vid Stockholms universitet om klimathistoria i Sverige före 1800-talet.

– Vi kom fram till att de senaste tre decennierna var bland de mest översvämningsrika i Europa under de senaste 500 åren, och att denna period skiljer sig från tidigare perioder om man ser till omfattning, rådande lufttemperatur och säsongsvariationer, säger han i en artikel på forskning.se.

För att samla data från 500 år tilbaka i tiden har forskarna använt skriftliga källor som dagböcker, tidningsartiklar och brev, fortsätter Dag Retsö.

– I klimathistorisk forskning finns det fördelar och nackdelar med både naturliga källor, som trädårsringar och isborrkärnor, och skriftliga källor. De förra går väldigt långt tillbaka i tiden, tusentals år, men har som regel inte någon detaljerad information om väder och klimat. De senare täcker i bästa fall bara de senaste tusen åren. Å andra sidan kan de berätta ganska exakt om när och var en översvämning inträffade och framförallt hur samhällen hanterade sådana händelser.

Mer beredskap behövs

Analysen baseras på data om 103 vattendrag i Europa, och kartlägger översvämningar mellan den ryska floden Volga i öst och den portugisiska floden Douro i väst. Forskarna har lyckats identifiera nio översvämningsrika perioder sedan 1560-talet, som är ganska regelbundet fördelade över tid. Undantaget är den senaste 30-årsperioden, som inträffat efter en 90 år lång tid utan större översvämningar.

I tidskriften Nature beskriver forskarna perioden under de senaste decennierna som ”exceptionell”.

Dag Retsö pekar på ett behov av ökad beredskap och planering för att hantera översvämningarna, som han menar ofta överraskar myndigheter. Därför blir naturkatastrofen även en samhällskatastrof, menar han.

– Det viktigaste med skriftliga vittnesbörd från det förflutna om väder och klimat, inklusive översvämningar, är att de kan visa dels sådana historiska samhällskatastrofers omfattning, dels hur samhällen reagerat och anpassat sig till dem. Där ligger lärdomar för vår tid också.

Läs mer: Otydligt ansvar för klimatanpassning (artikel från 8 juni 2020) och Ny forskning: Sverige missar Parisavtalet (artikel från 10 juni 2020).