SLU Umeås tioåriga fältförsök i Laholms kommun med 636 genmodifierade hybridaspar är nu avslutat. Det var Europas största frilandsförsök med genträd. I början av juli stod Ewa Mellerowicz, professor vid SLU för skoglig genetik och växtfysiologi på Umeå Plant science center (UPSC), mitt i aspplanteringen på den tidigare plantskolan i Våxtorp och var nöjd med resultatet. Framöver ska fossila bränslen ersättas med växter för biomassa, energi, bränsle och plasttillverkning med mera, säger hon till Hallandsposten (6/7 2020).
Lutz Fähser, upphovsman till Naturnära skogsbruk, den så kallade Lübeckmodellen, informerar om att situationen i Tyskland är annorlunda. Genmanipulerade träd som ska anläggas som plantager är ingen skog. Skogen bör ha en mångfaldig funktion enligt den federala skogslagstiftningen, måste ge livsmiljö för olika växter, djur, fåglar och insekter. Snabbväxande plantager med trädgenererande växter – dessutom genmodifierade – hör till jordbruket. Där finns redan kortlivad majs och raps som energigrödor.
Skogen binder kol, det är allra viktigast för klimatet, det gör inte biomassa, påpekar Fähser. Transgena aspar producerar under hela sin livstid samma insektsgift som bakterien bacillus thuringiensis (Bt). Denna inbyggda gen gör att manipulerade träd har lättare för att överleva än icke-manipulerade. Skadeinsekterna som ska bekämpas kan bli resistenta, poängterar Christoph Then, forskare vid Testbiotech, ett oberoende institut i München, Tyskland, och Bryssel. Asparnas pollen och även frön sprids med vinden. De kan hamna i vattendrag och därmed sprida sitt inbyggda gift över stora områden.
Är skogen i Sverige annorlunda? Forskningscentret i Umeå har flera industriella partners, bland annat. fyra skogsbolag. Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har beviljat medel, skattepengar, till 2021.