Sex amerikanska borgmästare vill att kongressen stoppar president Donald Trumps utplacering av federala styrkor i deras städer. Åtgärden är olaglig och spär på oroligheterna, anser borgmästarna. Men justitieminister William Barr väntas försvara insatsen när han frågas ut i kongressen under tisdagen.
De sex borgmästarna, som alla är demokrater, anser att de federala ingripandena bryter mot amerikansk lag eftersom de har skett utan samtycke från lokala myndigheter.
De federala polisernas närvaro vid antirasismprotester har den senaste tiden väckt kraftig kritik och har ytterligare spätt på demonstranternas missnöje och framkallat en ny våg av protester.
”Vi uppmanar kongressen att anta en lagstiftning som klargör att dessa åtgärder är olagliga och motbjudande”, skriver borgmästarna i Portland, Chicago, Seattle, Albuquerque, Kansas City och Washington DC i ett brev till ledarna för Republikanerna och Demokraterna i senaten och representanthuset.
Nya styrkor
Brevet kommer samtidigt som Washington Post rapporterar att en förstärkning på ytterligare minst 150 federala poliser skickas till Portland, Oregon, där demonstrationer mot rasism och polisbrutalitet har pågått i snart två månader sedan George Floyd dödades av polis den 25 maj.
Federala poliser som tidigare har skickats till Portland har uppmärksammats för att bland annat ha fört bort demonstranter i omärkta bilar, och för att ha sprutat tårgas mot demonstrerande mammor och mot stadens demokratiske borgmästare, som deltog i en demonstration.
Barr försvarar beslutet
Demokraterna fördömer styrkornas agerande och under dagen kommer justitieminister William Barr att frågas ut i representanthusets rättsutskott, där Demokraterna är i majoritet. Barr viftar bort kritiken och försvarar Justitiedepartementets beslut att skicka poliserna:
”Statens mest grundläggande ansvar är att säkerställa rättsstatsprincipen, så att människor kan leva i säkerhet och utan att vara rädda. Justitiedepartementet kommer att fortsätta arbeta för att uppfylla detta aktningsvärda ansvar” säger han i ett förberett uttalande inför utfrågningen, som också kommer att handla om huruvida han felaktigt har ingripit i flera uppmärksammade rättsfall.
Tio års fängelse
De federala styrkornas närvaro är nödvändig för att återställa lag och ordning, skriver president Trump på Twitter.
”Anarkister, agitatorer och demonstranter som vandaliserar och förstör vår federala domstol i Portland, eller vilken federal byggnad som helst i någon av våra städer eller delstater, kommer att åtalas enligt vår återinförda staty- och monumentlag,” skriver presidenten och hotar med tio års fängelse.
I helgen hölls stora demonstrationsmarscher i bland annat Portland. I Seattle, i granndelstaten Washington, hölls en av de största Black lives matter-demonstrationerna i USA på flera veckor. 45 personer greps i samband med den och ett 20-tal poliser skadades.
Fakta: Black lives matter-rörelsen
• I februari 2012 sköts den obeväpnade svarte 17-åringen Trayvon Martin ihjäl i Florida av en vit frivillig områdesvakt. Dödsskjutningen väckte ursinne och parallellt med att stora antirasistiska demonstrationer intog gatorna började en hashtag – #blacklivesmatter – florera i sociala medier. Sedan dess har initiativet vuxit och blivit en global, decentraliserad proteströrelse.
• Black lives matter-rörelsen har fått bränsle av flera uppmärksammade fall där poliser har använt dödligt våld mot obeväpnade svarta personer.
Måndagen den 25 maj dog 46-årige George Floyd under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota. Floyd var obeväpnad när han greps, misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar på ett matställe.
• Under ingripandet satt en vit polisman med knäet mot Floyds hals i närmare nio minuter. Händelsen filmades av en privatperson och på inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vädjar om hjälp och säger ”snälla, jag kan inte andas” innan han blir livlös.
• Filmen spreds snabbt i USA och väckte fördömanden och avsky. Ett par dagar efter Floyds död började protester mot polisvåd organiseras i Minneapolis. Demonstrationerna spreds först till andra amerikanska städer, därefter till resten av världen.
TT
