En ultramodern, högteknologisk satellitstad ska sätta Phnom Pehn på den asiatiska urbaniseringskartan. Men enligt flera människorättsorganisationer väntar en miljömässig och mänsklig katastrof.
Över en miljon människor riskerar att ställas på ruinens kant på grund av de nya jättebyggen som planeras i Tompoun, en av de få återstående våtmarkerna i miljonstaden Phnom Penh, rapporterar bland annat The Guardian.
Kambodjas huvudstad är en stad på vatten. Sedan urminnes tider har sjöar och våtmarker gett levebröd till tusentals Phnom Penh-bor som fiskar och odlar ärtväxter och vattenspenat i de näringsrika sumpmarkerna.
Nu finns inte mycket vatten kvar. I Tompoun samsas stadsbornas ekor med lyftkranar och schaktmaskiner som sakta fyller upp strandkanterna med sand.
Storslagna planer
Enligt en EU-sponsrad rapport framtagen av fyra lokala organisationer riskerar förstörelsen av Tompoun att medföra katastrofala följder för runt 1,2 miljoner kambodjaner – nästan halva Phnom Penhs befolkning.
”Våtmarkerna försörjer det lokala samhället och spelar en livsviktig roll i Phnom Penhs avfallshantering och det förebyggande översvämningsarbetet”, konstaterar författarna bakom rapporten.
Planerna för den 2 500 hektar stora satellitstaden ING City har tagit inspiration från stadsutvecklingen i asiatiska metropoler såsom Dubai och Hongkong, enligt Phnom Penh Post. Genom att muddra och fylla igen tusentals hektar av våtmarker med sand förbereds mark för moderna, högteknologiska industrier, affärscentrum och lägenhetskomplex.
Miljöpåverkan
Enligt den nya rapporten började våtmarkerna förstöras med regeringens godkännande redan 2004, genom att fylla igen dem med sand muddrad från floderna Mekong och Bassac. I rapporten konstateras även att den enorma mängden schaktad sand kan kopplas till kollapsade flodbanker längs Mekong.
Våtmarkerna söder om Phnom Penh fungerar som en naturlig uppsamlare av regn- och avloppsvatten, som hjälper till att reglera vattenflöden och minimera effekterna av de kraftiga monsunregn som årligen drabbar Kambodja. Att ersätta marken med bebyggelse kan enligt rapporten medföra omfattande konsekvenser för både människor och miljö, bland annat i form av ökad översvämningsrisk för över en miljon människor, deras hem och levebröd.
– Myndigheterna måste erkänna våtmarkerna som en viktig resurs att skydda och integrera i den urbana miljön, säger Diane Archer vid Stockholm Environment Institute i Bangkok till nyhetsbyrån Reuters.
Tvingas flytta
Dessutom innebär bygget att hundratals familjer tvingas lämna sina hem, rapporterar Reuters. En ”nödvändig” åtgärd, svarar Kambodjas regering.
– Det byggs en kanal för att avleda överflödigt vatten samt ett vattenreningsverk. Viss omplacering är nödvändig, men de som berörs har fått god tid på sig att flytta, säger Phay Siphan, talesperson för regeringen, till nyhetsbyrån.
Enligt The Guardian och flera kambodjanska tidningar är en före detta statssekreterare vid landets transportministerium, Ing Bun Hoaw, en av grundarna till bolaget ING Holdings som står bakom byggnadsplanerna.
Få sjöar kvar
15 av Phnom Pehns 25 vattendrag har redan fyllts igen för att ge plats åt olika byggprojekt, skriver Reuters. Mellan 2007 och 2008 avhystes nästan 4 000 familjer i Phnom Penh för att fylla igen sjön Boeung Kak, i syfte att omvandla området till ett affärsdistrikt.
2011 började ING Holdings även att fylla igen sjön Boeng Tompun. Sut Kimlin, en mimosaodlare som då bodde i ett plåtskjul invid sjön, uttryckte sin oro till tidningen Cambodia Daily.
– Om de bygger över vår mark så har vi inget att äta, sade hon.
Fakta: Kambodja
• Kambodja har närmare 16 miljoner invånare och är beläget mellan Thailand, Laos och Vietnam. Huvudstaden heter Phnom Penh.
• Landet är en monarki där kungen är statschef, men med nedtonad makt. I konstitutionen beskrivs landet som en liberal demokrati.
• Kambodjas parlament har två kammare: nationalförsamlingen, vars 123 ledamöter väljs i allmänna val vart femte år, och senaten, vars 61 ledamöter väljs av kommunfullmäktigeledamöter. Största partiet bildar regering. Lokalval hålls också vart femte år.
• Mellan 1975 och 1979 styrdes den tidigare franska kolonin av den hårdföra kommuniströrelsen Röda khmererna. Närmare två miljoner människor dödades eller dog av svält under skräckväldet. En särskild tribunal har inrättats för att utreda folkmord och de brott mot mänskligheten som begicks då.
• Landets styrande parti CPP är arvtagare till det gamla kommunistpartiet. Dess ledare Hun Sen var medlem i Röda khmererna och har varit premiärminister sedan 1985.
• Hun Sen anklagas för att styra landet med alltmer auktoritär hand, med ökade nedslag mot människorättsorganisationer, journalister, oppositionella och andra regeringskritiker.
Källa: Landguiden/UI, Reuters.
