Snart kan ljuden från spelande syrsor, vårtbitare och gräshoppor vara ett minne blott i stora delar av Europa. Enligt en ny rapport är över en fjärdedel av arterna på kontinenten hotade till sin existens. Orsaken är det allt intensivare jordbruket.
Rapporten, som har sammanställts av Internationella naturvårdsunionen (IUCN), bygger på flera års arbete av cirka 145 experter. Syrsor, vårtbitare och gräshoppor bildar tillsammans ordningen hopprätvingar, Orthoptera. Hittills har 1 082 arter beskrivits i Europa.
Forskarna fann under arbetet att 276 av arterna, 25,7 procent, är sårbara, starkt hotade eller akut hotade. Ytterligare 149 arter bedöms som ”nära hotade”.
Den största artrikedomen finns nere vid Medelhavet och det är också där som merparten av de hotade arterna återfinns. I Sverige finns 43 arter, varav tre klassas som hotade: skärrande gräshoppan, trumgräshoppan och rosenvingade gräshoppan.
Gräshoppor och syrsor trivs främst i gräsmarker och öppna buskmarker och många av dessa har skövlats hårt på senare tid, dels genom ett allt intensivare jordbruk, dels genom återkommande, anlagda bränder.
Enligt forskarna krävs nu att de återstående naturliga gräsmarkerna skyddas från ingrepp, och att förstörda livsmiljöer återskapas. Annars kommer snart syrsornas och gräshoppornas sång att försvinna.
Hopprätvingar
Syrsor, vårtbitare och gräshoppor bildar tillsammans ordningen hopprätvingar, Orthoptera. Antalet arter är cirka 25 000, varav de flesta återfinns i tropikerna. I Sverige har 43 arter beskrivits.
Hopprätvingarna är stora insekter, ofta med kraftiga bakben som omvandlats till hoppredskap. Vissa arter har vingar, andra är vinglösa.
De kommunicerar med varandra med kraftfulla ljud som hos gräshopporna åstadkoms genom att bakbenen stryks mot vingarnas kanter.
Hos syrsor och vårtbitare gnids vingarna mot varandra.
Källor: IUCN, Artdatabanken.
