Mer! Mindre! Annorlunda!
Kraven är många på det coronastöd och den nya långtidsbudget som EU:s stats- och regeringschefer nu samlas för att försöka slå fast. En uppgörelse i helgen är långt ifrån given.
Fredagens toppmöte inleds klockan 10 och blir det första där EU-ledarna sitter i samma rum igen sedan slutet av februari.
Också den gången stod långtidsbudgeten på agendan, utan att länderna kunde enas om storlek och stödformer.
Sedan dess har coronapandemin dragit fram som en löpeld och fullständigt förändrat de ekonomiska förutsättningarna. Men det har inte gjort det enklare att nå fram till en lösning.
"Krävs ändringar"
På bordet ligger nu ett kompromissförslag om en budget för år 2021–27 på 1 074 miljarder euro, kombinerat med ett särskilt stöd för coronadrabbade länder och verksamheter på ytterligare 750 miljarder.
Sverige tillhör de mest negativa till förslagen. Statsminister Stefan Löfven (S) har slagit sig ihop med Danmark, Österrike och Nederländerna med krav om att skära i budgeten och göra coronastödet till lån, snarare än bidrag.
– En överenskommelse måste vara acceptabel för alla. För att komma dit krävs det ändringar i det som ligger på bordet nu, sade Löfven i riksdagens EU-nämnd i torsdags.
Missnöje i öst
Men det finns också andra som kräver ändringar. Flera länder i östra och centrala Europa ogillar att coronastödet mest hamnar i Sydeuropa, hos exempelvis Italien och Spanien. Visserligen har sydländerna drabbats hårt av coronan, men deras ekonomier är ändå mycket större än östländernas, anser exempelvis Tjeckien, Ungern och Polen.
I Polen tycker man heller inte om kravet på att stödja EU:s klimatplaner för att få tillgång till omställningsfonden för en renare miljö.
Och Ungern vill få bort hänvisningarna till att respektera grundläggande rättigheter och rättsstatsprinciper för att få pengar över huvud taget.
Ny kompromiss?
När toppmötet inleds väntar först en ordentlig genomgång av ländernas positioner.
– Sedan kan vi till och med lägga fram ett nytt förslag, förklarar en högt uppsatt EU-tjänsteman om detaljerna inför mötet.
I så fall kan stats- och regeringscheferna få slippa en nattmangling och i stället låta sina underlydande grubbla över de nya buden fram till lördagsmorgonen.
– Tanken är att vi ska kunna sluta vid en relativt vettig tid på fredagen, säger EU-tjänstemannen.
Om det sedan räcker för att ledarna ska kunna enas någon gång under lördagen återstår dock att se.
– Vi är inte där än. En överenskommelse är inte given. Tvärtom så finns fortfarande många broar kvar att bygga, säger tjänstemannen i Bryssel.
Fakta: Toppmötet i Bryssel
Veckans EU-toppmöte är det första med de 27 medlemsländernas stats- och regeringschefer på plats i Bryssel sedan coronapandemin bröt ut på allvar. Av hälsoskäl får ledarna ta med sig betydligt färre medarbetare än normalt. Inga journalister får heller vara på plats i mötesbyggnaden. I stället hålls alla presskonferenser antingen via nätet eller i medlemsländernas egna lokaler runt om i Bryssel.
Mötet leds som vanligt av EU:s permanente rådsordförande Charles Michel. Även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen finns på plats hela tiden, medan EU-parlamentets talman David Sassoli endast får vara med under sitt inledningsanförande till deltagarna.
Utöver budgeten väntas också kortare diskussioner om Turkiets beslut att göra Hagia Sofia-muséet till en moské igen samt läget kring olika interna reserestriktioner med anledning av coronasmittan.
TT
