Över 879 000 människor är sjuka och stora delar av samhället går på knäna. Coronapandemin slår hårt mot jättelandet Indiens ekonomi, i synnerhet mot de redan utsatta daglönarna. ”Indien är fortfarande så fattigt att arbetslöshet är en lyx för många. De måste hitta jobb, vilket jobb som helst, för att överleva”, säger ekonomen Mihir Swarup Sharma.
I Indien, som nyligen klättrade till en oönskad tredjeplats på den globala listan över länder med flest virusfall, är många storstäder märkligt stilla. I Bombay (Mumbai), som vanligtvis hyser tiotusentals migrantarbetare, har byggen stannat av och gatumyllret tystnat. Den stora majoriteten av gästarbetarna har gett sig i väg på grund av de restriktioner som är tänkta att hämma virusspridningen.
– Vi vet inte om mannen i gathörnet med en cykelpump, som lever på att pumpa folks cyklar, arbetar eller inte. Eller hur folk i hans situation har påverkats av krisen. Det finns inga data på det, vi kan bara anta att de förlorat stor del av sin inkomst, säger Henrik Chetan Aspengren, forskare på Utrikespolitiska institutet.
Arbetar långt från familjen
Arbetsorganisationen International Labour Organisation (ILO) har dock varnat för att så många som 400 miljoner arbetare från den informella sektorn riskerar att hamna i djupare fattigdom på grund av coronapandemin och dess restriktioner. Med informell sektor avses jobb som inte registreras hos myndigheter, exempelvis gatuförsäljning och hantverk, och som således varken genererar skatt till staten eller välfärd för arbetaren.
Enligt den indiska regeringens egna rapporter är hisnande 90 procent av indierna i arbetsför ålder verksamma inom just den informella sektorn. Och uppskattningsvis 100 miljoner av landets drygt 1,3 miljarder invånare är så kallade migrantarbetare – personer som under delar av året bor och arbetar i städer för att försörja familjer som är kvar på landsbygden.
– Migrantarbetarna har drabbats extra hårt med tanke på att de ofta är helt beroende av det som nedstängningen nu raserat. Deras familjer som ofta bor på landsbygden är också beroende av deras inkomst och de pengar som de skickar, säger Mihir Swarup Sharma, chefsekonom vid den Indienbaserade tankesmedjan Observer Research Foundation.
Räds att återvända
Migrantarbetare är särskilt vanliga inom bygg- och industrisektorn. Men många av dem räds nu att återvända till Bombay som beskrivs som landets epicentrum för smittan. Den senaste tiden har antalet fall av covid-19 ökat snabbt särskilt i mångmiljonstäder som just Bombay, Delhi och Ahmedabad.
– Rätt mycket av Indiens ekonomi bygger på migrantarbetare. Och nu är frågan om arbetarna kan och vill komma tillbaka till storstäderna, konstaterar Henrik Chetan Aspengren.
– Arbetsgivarna, å sin sida, är beroende av migrerande arbetskraft. Flera bolag försöker nu locka arbetare för att kunna återstarta olika projekt.
Det var översvämning i min hemby och det fanns nästan inget arbete där. Byggchefen ordnade flygbiljetter och försäkrade att han skulle ta hand om oss om vi återvände, berättar 25-årige byggarbetaren Asif Khan, en av få som återvänt till Bombay från sitt hem i Västbengalen, för tidningen Hindustan Times.
Backar ekonomin?
På längre sikt riskerar viruspandemin och dess efterdyningar att slå hårt mot den kamp mot fattigdom som förts i Indien de senaste decennierna.
– Indien kan komma få en negativ tillväxt i år på grund av viruset och nedstängningarna. Det är väldigt ovanligt och har bara hänt ett par gånger tidigare i historien och definitivt inte under de senaste fyrtio åren. Varken individer, företag eller regeringen är redo för en tillbakagång i ekonomin, säger Mihir Swarup Sharma.
När det nya coronaviruset började sprida sig i våras valde indiska myndigheter att stänga ner samhället totalt, för att sedan gradvis öppna upp. I områden där smittspridningen varit hög har man dock behållit restriktioner. I Bombay har nedstängningen förlängts till den 31 juli.
Fakta: Indien och viruspandemin
• Bekräftade coronafall (den 13 juli): 879 487
• Bekräftade dödsfall (den 13 juli): 23 194
• Typ av spridning: klusterspridning.
• Den 25 mars startade den totala nedstängningen då 1,3 miljarder människor ombads stanna hemma.
• Den 20 april tilläts jordbruk och vissa butiker som sålde jordbruksprodukter att öppna. Även banker, vissa myndigheter och varutransporter fick återuppta sin verksamhet.
• I juni började den första delen av återöppningen av samhället med öppning av vissa varuhus, religiösa platser, hotell och restauranger – dock med krav på social distansering för arbetare och kunder.
• I juli inleddes den andra delen av återöppningen som rör mycket av den övriga verksamheten. Lokala restriktioner har dock införts för särskilt drabbade områden, som storstaden Bombay som är nedstängd till den 31 juli. • Nattligt utegångsförbud råder i hela landet mellan klockan 22 och 05. Skolor, tunnelbanor och sportanläggningar ska hålla stängda fram till den 31 juli.
Källa WHO, The New York Times, The Indian Express