Det är främst kvinnor som riskeras att drabbas av höga halter av PFAS i dricksvattnet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet. Forskarna har tagit fram en ny metod som tar mer hänsyn till de stora skillnader i känslighet som finns mellan olika befolkningsgrupper.
Hur stora är hälsoriskerna med PFAS i dricksvattnet? Det är inte helt enkelt att räkna ut. Men forskare på Karolinska institutet har tagit fram en ny metod som bättre kan beskriva riskerna som det innebär för olika delar av befolkningen. Resultaten visar att det främst är kvinnor som riskerar att drabbas av sänkta nivåer av sköldkörtelhormon.
– Det räcker inte att veta att halterna överstiger ett gränsvärde. Vi ville ta fram en metod som beskriver hur stor risken är och samtidigt hantera den osäkerhet som finns i underlaget, säger studiens förste författare Antero Silva, doktorand vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, i ett uttalande.
Som underlag har forskarna använt exponeringsdata från Ronneby, där man 2013 upptäckte mycket höga halter av PFAS i dricksvattnet, vilket senare kopplades till försvarets användning av brandskum vid en övningsplats på en flygbas. Det hela har lett till en utdragen rättsprocess mellan de som druckit vattnet och försvarsmakten.
I studien kopplar forskarna samman underlaget med information om hur PFAS påverkar nivåer av sköldkörtelhormon och kunskap om de stora skillnader i känslighet som finns mellan olika individer. Syftet är dock inte att ta reda på risken för enskilda personer, utan att beskriva risken på befolkningsnivå.
– Genom en stor mängd upprepade datorsimuleringar kan vi beskriva risken i termer av sannolikhet. Resultaten visar att det främst är kvinnor som riskerar att drabbas och att de som levt länge i Ronneby har en högre risk för sänkta nivåer av sköldkörtelhormon, säger Antero Silva i uttalandet.
Omkring fyra procent av kvinnorna i det drabbade området hade PFAS-halter i blodet som var tillräckligt höga för att orsaka en sänkning av hormonnivåerna.
Sköldkörtelhormon styr ämnesomsättningen i kroppen och för låga nivåer kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och depression. Men studien har inte räknat på risken för sjukdom, utan helt enkelt risken för sänkta hormonnivåer.
– Det är många faktorer som påverkar om man blir sjuk. Kroppen har en förmåga att kompensera för miljöns påverkan, men PFAS är en faktor som kan öka riskerna. Därför är det viktigt att man kontrollerar hälsan hos de som exponerats för PFAS, säger Antero Silva.
Forskarna hoppas att deras nya metod framöver ska kunna hjälpa myndigheter att analysera risker mer noggrant, samtidigt som de tar hänsyn till variation och osäkerhet.
