EU:s permanente rådsordförande Charles Michel utlovade i torsdags en presskonferens till klockan 10.30 på fredagen för att berätta vad han har kommit fram till.

Några timmar senare var dock det beskedet bortplockat från fredagsschemat, utan formell förklaring varför.

Hur som helst väntas ändå ett kompromissbud inom kort från rådsordföranden för att bestämma vägen vidare om coronastöd och ny budget.

Senast EU:s stats- och regeringschefer gjorde ett försök att enas var på midsommarafton, då man dock – som väntat – bara kunde konstatera att EU-kommissionens senaste bud från slutet av maj inte kan accepteras av alla.

Sedan dess har Michel fört allehanda samtal med de olika länderna för att höra mer specifikt vad de vill och vad de tänka sig.

Många strider

Tre huvudgrupper finns bland de 27:

En stor grupp med Frankrike, Spanien och Italien i spetsen vill ha ett omfattande stöd till de värst coronadrabbade länderna, med rejäla bidrag för att få ländernas ekonomier på fötterna igen. På bidragssidan har de också flankstöd från mäktiga Tyskland.

En rad östeuropeiska länder gillar också ambitiösa satsningar, men tycker att pengarna borde fördelas annorlunda – med hänvisning till att östländerna ekonomiskt fortfarande ligger en bra bit efter väst- och sydländerna, även om de inte drabbats så hårt av coronakrisen.

Och så finns den ”frugala fyran” – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – som trycker på för en nedtonad budget och lån snarare än bidrag till de drabbade.

En tuff kamp pågår samtidigt om villkoren för lånen och bidragen. Nederländerna trycker på för att allt stöd måste godkännas av samtliga EU-länder. Tanken är att garantera att pengarna läggs på satsningar och reformer där alla är överens om nyttan. Förmynderi, anser dock vissa, som gärna vill bestämma själv om hur de vill bygga upp sin ekonomi igen.

Toppmöte väntar

Michel väntas nu komma med förslag som minskar ytterligare en aning i långtidsbudgeten, jämfört med vad kommissionen föreslagit på 1 100 miljarder euro över åren 2021–2027.

Dessutom tros han föreslå en tvåstegsraket för fördelningen av coronastödet, där de inledande pengarna delas ut till länder som haft svårt med tillväxt och arbetslöshet i flera år – exempelvis Spanien, Italien och Grekland. Nästa del ska sedan fördelas utefter vad coronakrisen faktiskt inneburit ekonomiskt – vilket kanske inte går att läsa av förrän nästa år.

Michels kompromiss ska sedan stötas och blötas nästa vecka då alla stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 juli för att försöka hitta en lösning.

Wiktor Nummelin/TT