Coronan fick landet att stänga ner och när ekonomin nu förvärras ytterligare blir allt fler libaneser desperata. “Libanon är bankrutt, vi kommer se fler självmord”, säger Reda Reda, konsult från södra Libanon.

“Jag är inte en kättare”. Det var de sista orden en 61-åring skrev på en lapp som han la intill ett utdrag från brottsregistret, som visar han aldrig begått någon kriminell handling. Sedan tände han eld på sig själv och ropade: “Ett fritt och oberoende Libanon”.

Det rapporterar den libanesiska tidningen The Daily Star. Självmordet ägde rum mitt i Hamra, i västra Beiruts populäraste affärsdistrikt, mitt under fredagsrusningen den 4 juli.

Bilden av hans kropp och självmordsbrevet spreds på sociala medier och många kopplar hans ord till en berömd sång av Ziad Rahbani som lyder: “ Jag är inte kättare, men hunger är kättare… fattigdom är kättare och förnedring är kättare”. 

Hade inte råd med skolavgiften

Det är inte första gången desperata, hungriga människor tänder eld på sig själva under de senaste månaderna i Libanon. På fredagen ska ytterligare en man ha begått självmord i Saida, en stad i södra Libanon, enligt Middle Eastern Eye.

Flera liknande fall har rapporterats om under 2019 sedan de massiva protesterna mot regeringen började. I februari tände George Zreik eld på sig själv när han inte hade råd att betala sina barns skolavgifter.

– Priserna stiger varje dag. Ju mer dollarn ökar i värde desto dyrare blir det för vanliga människor. Bankerna vägrar lämna ut pengar till människor som har sina konton där. Det är resultatet av 30 års korruption från makten, säger Reda Reda, konsult i södra Libanon.

Han berättar att mannen som begick självmord i södra Libanon var en välbeställd man som inte längre kunde få ut dollar från banken och betala sina skulder.

Måndagen den 6 juli blockerades flera vägar i Beirut för att protestera mot de stigande priserna. Redan innan corona var landet i fritt ekonomiskt fall, något som proteströrelsen manifesterat på gatorna sedan den 17 oktober 2019, då massiva demonstrationer utbröt över hela landet, över en höjd skatt på mobilappen Whats App.

Men protesterna riktades mot det politiska vanstyret som pågått sedan 1989 då Taif-överenskommelsen gjorde slut på det blodiga inbördeskriget 1975-1990. Demonstranterna krävde regeringens avgång och en ny teknokratisk regering.

Värsta ekonomiska krisen i modern tid

Libanon befinner sig i den värsta ekonomiska krisen i modern tid och folk svälter. Men enligt den politiska kommentatorn Nizar Hassan i Lebanese Political Podcast så är det här inte ett kamp mellan olika religiösa falanger eller politiska partier, utan fråga om ett klasskrig.

Den inhemska valutan, det libanesiska pundet, som brukar ha en fixerad växelkurs på 1500 lira mot en dollar, ligger nu på cirka 5000 lira mot en dollar.

I samband med coronapandemin, i mitten av mars, införde Libanon ett strikt utegångsförbud och lockdown. Endast besök till affär, läkare och apotek tilläts, flygplatsen var stängd, och priserna rusade i höjden. Bankerna har dessutom begränsat och kontrollerat uttag av dollar sedan november.
Nyligen avgick Alain Bifani, chef för Libanons finansministerium, och hänvisade till “mörka krafter och orättvisor som arbetar för att underminera en möjlig återhämtning”, enligt Al Jazeera.

Fattiga däremot har fått nöja sig med allmosor från välgörenhetsorganisationer. Libanon är också det land som tagit emot mest flyktingar per capita enligt EU, mestadels från Syrien och Palestina.

Den rika eliten motsvarar cirka en procent i landet och tar 25 procent av landets inkomster, enligt World Inequality Lab 2017.

Till konstitutionen är Libanon en sekulär stat som består av 18 religioner och makten delas mellan dess olika ledare. Presidenten ska vara kristen, premiärministern sunni och talmannen shia. Men den rika eliten, oavsett politisk eller religiös inriktning har alla liknande privilegier och bryr sig föga om de fattigaste i landet. Det råder en form av klientilism, där de rika eliten skor sig på olika ekonomiska överenskommelser. De fattiga röstar ofta på sina rika ledare, ibland mot betalning eller andra förmåner.

Men proteströrelsen uttryckte tydligt sitt missnöje med denna ordning, de vill ha en teknokratisk övergångsregering, ( det vill säga professionella experter utan politisk koppling) för att få slut på vanstyre och kräver mänskliga rättigheter för alla. Deras önskemål har inte hörsammats även om en ny regering utsetts sedan demonstrationerna började. Många politiska kännare  menar att de är av samma skrot och korn som förut, med kopplingar till eliten och bankerna.

Olika politiska falanger har dock försökt slå split mellan demonstranterna, genom att låta olika ligor attackera dem. Nyligen legaliserade regeringen medicinsk cannabis, som förväntas rulla in miljarder till den konkursfärdiga staten i nya intäkter. Samtidigt riskerar parallella system sättas i funktion, med den illegala verksamheten igång sedan länge. Frågan är dock hur mycket av de nya intäkterna som kan komma invånarna till del.

USA anklagar Hizbollah

Miljöförstörelsen är i landet är katastrofal och avfall dumpas rätt ut i marker, hav och vattendrag och invånarna drabbas av sjukdomar. Trots EU-stöd till återvinningsstationer som antas ha hamnat i korrupta händer.

I en TV-intervju anklagade den nya amerikanska ambassadören Dorothy Shea Hizbollah för att regeringen inte klarar att reda ut den ekonomiska situationen; men att det bara beror på att Hizbollah avfärdas av den libanesiska politiska kommentatorn i Lebanese Political Podcast, som menar att alla i regeringen är lika skyldiga.

USA har också nyligen infört sanktioner mot alla företag som bistår i återuppbyggnaden av Syrien, vilket även drabbar libanesiska företag.

Arméveteraner, professorer på det anrika America University of Beirut, socialarbetare och många andra har fortsatt att demonstrera med slagord som “Tjuvar, det är alla tjuvar”.

– Folk är desperata nu efter oktober 17 revolutionen, då de trodde de skulle få en ny regering och internationellt stöd, med starka åtgärder mot korruptionen i landet. Nu känner de sig låsta av Hizbollah, som nu har kontroll över de flesta regeringsfunktionerna.  Men alla politiker är korrupta och stöds av Hizbollah på olika vis för att de ser mellan fingrarna vad gäller deras vapeninnehav, som de inte lämnat ifrån sig, säger Mazen Beani, affärsman.

Han tilläger att stora summor pengar försvunnit ur landet det senaste månaderna, utan att någon hållits ansvarig.

Inte alla i Libanon ser dock Hizbollah som ett problem, utan stödjer dem i motståndet mot Israel.

Rånare ville ha blöjor till baby

I torsdags rånade en man ett lokalt apotek för att få blöjor och mjölk.
Apotekaren ville ge honom pengar, men han vägrade, han sa att han inte var en tjuv, men hans baby var hungrig.

Men trots den massiva kritiken som riktats mot regeringen, så ser regeringen inte ut att rubbas .”Alla måste acceptera att regeringen är här för att stanna”, sa inrikesminister Mohammad Fahmi till The Daily Star.

Med stängda affärer, galopperande priser, köer till bröd, bensin, och bara några timmar av el varje dag, blir läget i Libanon allt mer spänt.
De som kan förbereder sig för att lämna landet. Redan i dag bor de flesta libaneser utanför landet, uppskattnings cirka 15 miljoner, mot 6,5 inklusive 1,5 flyktingar inne i landet.