Högsta domstolens beslut om händelsen på en skola i Lidköping välkomnas av Lärarförbundet. Men facket tycker skollagen måste bli ännu tydligare om vad lärarna faktiskt har befogenhet att göra.
På fredagen kom beskedet att HD går på kommunens linje i fallet där en lärare handgripligen flyttade på en elev på en kommunal skola i Lidköping 2017.
Rätten slår fast att läraren inte gjorde fel när han greppade eleven i nacken.
Maria Rönn, vice ordförande för Lärarförbundet, gläds åt beslutet.
– Det blir något tydligare. Vi står dock fast vid att regelverket kring lärares ansvar och befogenheter för att skapa studiero är för otydligt och att det krävs en översyn av skollagen i de frågorna.
När fallet behandlats i tingsrätt och senare hovrätt har Barn- och elevombudsmannen (BEO) kritiserats från många håll.
Kritiken har handlat om att BEO riskerar att hindra lärare från att ingripa i allvarliga lägen, eftersom lärarna kan vara rädda för att bli anmälda och utpekade.
Från BEO:s håll har man velat ha en vägledande dom som slår fast om lärare har rätt att ingripa eller inte även om en elev har en plan om lågaffektivt bemötande, vilket eleven på skolan i Lidköping hade.
Enligt Lärarförbundets undersökning bland medlemmarna tycker fyra av tio av de tillfrågade att det är för otydligt vad som gäller.
Hälften av dem har tvekat att agera på grund av rädsla för att bli anmäld och sex av tio för att de varit osäkra på sina befogenheter.
– Lärare får inte hamna i kläm mellan sitt tillsynsansvar och risken för att bli anklagad för kränkningar när man gör sitt jobb i den utsträckning som situationen kräver, säger Maria Rönn.
