Mitt i pandemikrisen står Brasiliens framtid och väger på en knivsegg. Den senaste tiden har spänningen byggts upp mellan två rivaliserande läger. Kraven på att avsätta presidenten Jair Bolsonaro har växt sig allt starkare ur ilskan från hans krishantering, samtidigt som presidentens egna anhängare mobiliserar för att åsidosätta kongressen och återinföra diktatur.

Nationens högerpopulistiske ledare har själv deltagit i gatuprotester. Det var inte bara uppseendeväckande på grund av rådande covid-pandemi utan själva målet för demonstrationerna var i sig ögonbrynshöjande då folkskaran protesterade mot demokratin, mot kongressen, och för återinförandet av den militärdiktatur som styrde landet mellan 1964–1985. ”Jag är konstitutionen” deklarerade Bolsonaro i folkvimlet. Liknande protester liksom bil-karavaner för att ”befria nationen” från vad Bolsonaro och hans anhängare ser som pandemikommunismen genomförs dagligen landet över.’

På andra håll i Brasilien äger timslånga så kallade panelaços (protestaktioner genom kastrull-skrammel med slev) rum i storstäder om kvällarna. Kastrullskramlet är en protest mot presidentens avfärdande av pandemin som ”den lilla förkylningen” och från balkonger och fönster hörs rop på hans avgång som visas upp i tv-kanalen Globos nyhetstimme om kvällarna.

De som stöder presidenten bojkottar nu tv-kanalen sedan den för några månader sedan rapporterade om presidentens möjliga inblandning i mordet på den feministiska oppositionspolitikern Marielle Franco i Rio de Janeiro den 14 mars 2018. De som gripits för mordet tillhörde Rios ökända miliser – en maffiagruppering bestående av korrupta poliser och militärer. Milisgruppens ledare var granne samt gammal fiskekamrat till presidenten. Hans dotter, liksom familjemedlemmar till personen som gripits för att ha skjutit Marielle arbetade för Bolsonaros ena son och tillika kongressledamoten Flavio Bolsonaro.

Få tror att kongressen verkligen kommer våga avsätta presidenten i nuläget, för trots att hans opinionssiffror har dalat i och med hans kritiserade krishantering så stöds han fortfarande av cirka 30 procent av befolkningen. Dessutom sker inga massdemonstrationer som pressar politikerna att avsätta honom då majoriteten håller sig hemma i karantän. Förutom just isolerings-brytarna som stödjer Bolsonaro och helst av allt vill se honom krönas till diktator, högt över all kritik och opposition.

Jag följer utvecklingen minst sagt på nära håll, min svärfar tillhör den godsägarelit som gärna ser landet återvända till diktatur-eran. Från hängmattan på den stora gården hörs en strid ström av fake news-videos som sprids av Bolsonaros egna söner och det våras nu för deras fasciströrelse i landet som ser kommunistkupper i varje hälsorekommendation.

Där i propagandans tunnelseende skapas en förvrängd bild av världen. För även om corona-karantänen förr eller senare upphävs, kan individens tankar och det kollektiva psyket fortsätta i en mental karantän och ideologisk isolering. Ett återvändande till diktatur skulle göra det tillståndet permanent, för varje demokratis fall föregås av ett mentalt vingklippande av befolkningen för att få en tillräckligt fundamentalistisk, säg rik och våldsbenägen, minoritet att acceptera dess nödvändighet. Långt innan covid-karantänen inleddes gick miljontals brasilianer frivilligt in i en långt värre och potentiellt sätt mer långvarig isolering, fast i Jair Bolsonaros förvridna psyke.