Från och med nu kan det ryska folket nätrösta om Vladimir Putins föreslagna ändringar i grundlagen. Omröstningen pågår till och med den 1 juli och kan bana väg för presidenten att stanna vid makten till år 2036.
För första gången i Rysslands historia kan befolkningen rösta digitalt i ett försök att minska spridningen av coronaviruset i omröstningen som sker mitt under brinnande pandemi. Det är bara den 1 juli som ryssarna fysiskt kan gå till valurnorna för att lägga sin röst.
Det ryska folket har en enda fråga att besvara: ja eller nej till ett omfångsrikt konstitutionellt reformpaket som kan komma att ändra 14 artiklar i grundlagen.
Lockar med välfärd
Paketet rymmer flera satsningar på välfärd, men även en reformering av de nuvarande lagar som reglerar presidentens ämbetsperioder. Blir det ett ja i det som Putin kallar för en ”allrysk omröstning” kan 67-åringen i teorin sitta kvar vid makten till år 2036.
Den nya termen som används för omröstningen beskrivs av bedömare som ett sätt för Putin att kringgå de stadgar kring folkomröstningar som finns inskrivna i den ryska lagen, som bland annat innebär att resultatet är bindande.
"Svårt inte lyssna"
Hur tungt folkets röst kommer att väga den här gången är dock fortfarande oklart. Men Gudrun Persson, Rysslandsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, tror att Putin kommer att behöva lyssna på vad de säger.
– Det skulle bli svårt för honom att göra något annat, det är han själv som har velat ha en omröstning, säger hon till TT.
Ett ja till ändringarna innebär även att äktenskap enligt rysk lag kommer att definieras som en relation mellan man och kvinna.
Samkönade äktenskap är inte tillåtna i Ryssland men 2018 vigdes ett samkönat ryskt par i Köpenhamn och kunde genom ett kryphål i lagen få sitt äktenskap registrerat i hemlandet.
Fakta: Rysslands politiska system
Makten i Ryssland ska enligt författningen från 1993 delas mellan presidenten och regeringen, parlamentet och rättsväsendet, men i praktiken ligger merparten av makten hos presidenten.
Presidenten utser premiärminister och tillsammans med premiärministern alla andra ministrar. Denne utser också de högsta domarna, riksåklagaren, riksbankschefen och är överbefälhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre säkerhet.
Parlamentet, eller den federala församlingen, består av underhuset statsduman och överhuset federationsrådet.
I statsduman har regeringspartiet Enade Ryssland drygt tre fjärdedelar av alla mandat. De flesta av partierna är Kremllojala och oppositionspartier har svårt att nå ut då staten kontrollerar de flesta stora massmedierna. Oppositionell verksamhet försvåras också av lagar som tillkommit och av polisiära tillslag, inte minst mot demonstrationer.
Inom presidentkansliet finns två råd, statsrådet och säkerhetsrådet, som ska bistå presidenten i de allra viktigaste frågorna.
Under det senaste årtiondet har mandatperioderna förlängts både för presidenten och för dumans ledamöter. Nästa parlamentsval hålls 2021 och nästa presidentval 2024.
Ryssland kommer på plats 138 av 180 länder i organisationen Transparency Internationals index över världens mest korrupta länder (där de minst korrupta länderna ligger högst).
Den sittande presidenten Vladimir Putin vann sitt första presidentval 2000. 2008 hindrade grundlagen honom från att ställa upp i valet ännu en gång och han blev i stället premiärminister medan hans nära förtrogne Dmitrij Medvedev blev president.
2012 valdes Putin till Rysslands president igen. Enligt den nuvarande ryska konstitutionen varar hans mandatperiod till 2024.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin
TT
