Att bredbandsutbyggnaden minskar går emot den svenska bredbandsstrategin. ”Finansieringen är den stora bulten”, säger Thomas S Nilsson.
Fiberutbyggnad är en förutsättning för att minska ”det digitala gapet mellan stad och land”, skrev fem organisationsföreträdare nyligen på DN debatt. För det behövs ökat statligt stöd.
I Sverige är 8 av 10 hushåll anslutna till fibernät men nästan hälften på landsbygden saknar anslutning. Enligt Post- och telestyrelsen, PTS, avtar utbyggnadstakten för bredband och en risk är att bredbandsmålet till 2025 inte uppnås.
I Sveriges bredbandsstrategi finns flera delmål. Den innefattar att 98 procent av befolkningen ”bör ha tillgång till bredband om minst 1 gigabit per sekund i hemmet och på arbetet, resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 megabit per sekund och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 megabit per sekund senast år 2025. Målen innebär också att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.”
"Saknas pengar att söka"
Trots ambitiösa mål minskar det statliga stödet, enligt Thomas S Nilsson, ledare på Byanätsforum och en av undertecknarna av debattartikeln. Byanätsforum beskriver sig som ett nätverk med bredbandsföreningar som driver byanät runt om i Sverige.
– Ett problem är att det saknas pengar i bredbandsstödet. I det nya stödet som PTS administrerar ryms 650 miljoner under kommande tre år. Det är bara 3 procent av behovet, säger han.
Undertecknarna av artikeln hänvisar till att Post- och telestyrelsen i rapporten Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi uppger att ytterligare 22 miljarder kronor behövs i stöd utöver vad myndigheten förväntar sig att marknaden kommer att investera fram till 2025.
– Ju längre ut från tätorten du kommer, desto dyrare blir utbyggnaden. Det är till exempel områden med utmaningar i geografin, berg eller kulturhistorisk mark. Där behövs ett rejält tillskott med pengar. En annan utmaning har varit krångliga system och att många haft svårt att söka stöd, säger Thomas S Nilsson.
Bredband till alla 2025
Under pandemin ökade digitalsieringen i många verksamheter, både inom det offentliga och bland företag.
– När allt fler jobbade hemifrån under coronakrisen såg vi att det inte bara handlar om att tanka ner information utan ökad användning av nätet och ökat behov av att skicka och tanka upp filer. Därför behöver uppkopplingen vara lika bra upp och ner. Fiber är en förutsättning för övriga tekniker såsom 5G, säger han.
Han berättar att organisationerna bakom uppropet; Byanätsforum, Företagarna, Lantbrukarnas riksförbund, Hela Sverige ska leva och Svenska stadsnätsföreningen först möttes i höstas. Syftet är att trycka på regeringen för regeländringar och budgettillskott med målet om snabbt bredband till alla senast 2025.
– Vi såg att fiberutbyggnadstakten gick trögt och att vi inte skulle nå målet för 2020. Nu vill vi uppmärksamma beslutsfattare på att landsbygden ska inte behöva nöja sig med sämre kvalitet än staden. Det är en rättvise- och demokratifråga, säger Thomas S Nilsson.
Bredbandsstrategi
Regeringens vision om ett uppkopplat Sverige handlar om att skapa förutsättningar för att bo och verka i hela landet. 2009 togs beslut om nuvarande bredbandsstrategi och på kortare sikt var målet att alla hushåll och företag skulle ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund år 2020.
På längre sikt var målen; ”tillgång till snabbt bredband i hela landet och till stabila mobila tjänster av god kvalitet”. 98 procent bör ha tillgång till bredband om minst 1 gigabit per sekund, 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 megabit per sekund och 0,1 procent till minst 30 megabit per sekund senast år 2025.
Målen betyder även att alla bör ha möjlighet att utnyttja stabila mobila tjänster av god kvalitet där de befinner sig senast år 2023.
Källa: Regeringen