Just nu är det torrt i markerna på många håll i Sverige och SMHI varnar nu för höga temperaturer och risk för skogsbrand. Med klimatförändringar och ökande medeltemperaturer så kommer Sverige att behöva vänja sig vid mer extremt väder, fler värmeböljor och en längre säsong med skogsbrandrisk.

Ett extremexempel på det såg vi under sommaren 2018, då en rad skogsbränder härjade i flera län. Enligt den utredning som kom några månader efter de omfattande skogsbränderna så kritiserades Sveriges beredskap för att inte kunna klara liknande skogsbränder framöver.

Men flera saker har förbättrats sedan dess. Inför förra sommaren förstärktes tillgången på släckningshelikoptrar (just nu finns 30 tillgängliga.) Och inför i år finns två mindre brandbekämpningsflygplan, så kallade skopande flygplan tillgängliga för att förstärka släckningsarbetet från luften.

– Det är en av de stora lärdomarna vi drog från 2018, att vi behöver bli bättre på att hälla vatten från luften. Det har vi jobbat med succesivt, säger Jakob Wernerman, enhetschef för nationella insatser och civilskydd på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

De båda flygplanen tillhandahålls genom ett kontrakt med Saab och fungerar som en gemensam EU-resurs. Det innebär att EU står för 90 procent av kostnaderna, men att planen finns stationerade på Skavsta flygplats i Nyköping.

Kommer detta att vara tillräckligt om vi skulle få en lika varm sommar som år 2018?

– Det är alltid svårt att veta om det kommer att vara tillräckligt, men vi är klart bättre rustade än 2018. Det har vi visat under 2019 och initialt under bränderna nu i vår. Det har varit tillräckligt med de helikoptrar vi har, säger Jakob Wernerman.

Han berättar att i kontraktet med Sabb finns det också möjlighet att skaffa ytterligare två mindre skopande flygplan.

– Vi ville inte skriva under det direkt utan prova lite först och se hur de kommer att användas i praktiken, säger Jakob Wernerman.

Den skogsbrandsutredning som gjordes lyfte också upp att de små kommunernas räddningstjänster behövde en bättre beredskap och samarbete sinsemellan. Detta har man jobbat mycket med för att bygga upp.

– Det är viktigt att ledningsförmågan på kommunal nivå funkar så att man kan nypa bränderna så tidigt som möjligt. 2018 kunde flera bränder växa till sig och därför är det viktigt att komma med insatser i tid, säger Jakob Wernerman.

Han berättar att man jobbat med att utveckla förmågan till en övergripande ledning hos kommunerna.

– Många stod helt ensamma och hade svårt att skala upp insatserna. Men nu har flera kommuner gått samman och har en gemensam ledningscentral. Man finns också på plats och övervakar i större utsträckning och det är en trend som vi uppmuntrar, säger Jakob Wernerman.

Man har också jobbat med att öka antalet räddningsvärn i landet och att utbilda dessa frivilliga krafter.

– Frivilliga krafter kan vara en stor tillgång, men det är alltid bättre om de som vill hjälpa till utbildas i att till exempel hålla en begränsningslinje och att leda en grupp. Har man en bra, tydlig struktur redan från början så blir arbetet lättare, säger Jakob Wernerman.

Även tillgången på material har förbättrats och det finns numera 24 skogsbrandsdepåer runtom i landet jämfört med de ursprungliga 15. Just nu ligger också en proposition hos riksdagen om att MSB ska ges större mandat att ta över ledningsansvaret vid större händelser.

– Det är en viktig del i utvecklingsarbetet, att ge MSB det mandatet som vi kanske tog oss under skogsbränderna 2018, säger Jakob Wernerman.