Personer som flytt krig måste kunna försörja sin familj från första dagen de kommer hit. Det är ett av de förslag som tjänstemännen i migrationskommittén plockat fram och som nu diskuteras. Det skulle innebära att den som klassats som alternativt skyddsbehövande och som vill ta hit sina barn eller sin partner utan undantag måste ha jobb med tillräckligt hög lön. Dessutom krävs en permanent bostad som är tillräckligt rymlig. 

Av de förslag som den parlamentariska kommitté som tillsats för att utforma framtidens migrationspolitik kommit med är det skärpta försörjningskravet det som Miljöpartiet riktar hårdast kritik emot.

– Om jag måste välja ett förslag skulle jag säga att det allra värsta är att väldigt många barn, exempelvis från syriska flyktingläger, skulle hållas isär från sina föräldrar under många år, säger Annika Hirvonen Falk, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson.

Undantag tas bort

Med dagens regler omfattas man inte av försörjningskravet om ens familjemedlemmar ansöker om uppehållstillstånd inom tre månader efter att det att man själv fått uppehållstillstånd. Om det förslag som nu diskuteras blir verklighet försvinner det undantaget.

– Det skulle innebära att de allra flesta som får skydd i Sverige inte skulle få sin rätt till familjeåterförening tillgodosedd. Det är oerhört långtgående, säger Annika Hirvonen Falk.

Moderaterna och deras migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergaard drar åt andra hållet.

– Vi kommer inte att ställa upp på något annat än en mycket stram politik, sa hon till TT i förra veckan.

Moderaterna står bakom förslag som att personer som får avslag inte ska få ansöka om asyl på nytt förrän om tio år, att riksdagen var tredje år ska sätta volymmål för att hålla antalet flyktingar nere och att det ska bli svårare att omvandla ett tillfälligt uppehållstillstånd till permanent.

Socialdemokraterna å sin sida vill ogärna ha konflikt med Moderaterna om migrationen. Frågan har plågat S sedan 2015 och endast 11 procent av väljarna tycker partiet har den bästa invandringspolitiken, enligt en Novusundersökning i höstas. Motsvarande siffra för Sverigedemokraterna är 35 procent. Nu betonar S  vikten av en bred uppgörelse där Moderaterna ingår. Därmed är pressen stor på Miljöpartiet att göra eftergifter.

Hoppas på januaripartierna

Annika Hirvonen Falk menar däremot att det är tänkbart att Moderaterna lämnas utanför.

– Min analys är att Moderaterna inte kommer vilja stå på en presskonferens med oss oavsett innehåll. Min bedömning är att januaripartierna är de som skulle kunna göra en uppgörelse om en human migrationspolitik, säger hon.

Men också Liberalerna och Centerpartiet företräder åtstramningar i migrationspolitiken. De senare motsätter sig skärpt försörjningskrav för familjeåterförening, men betonar i övrigt att politiken ska hålla över tid.

– Vi måste bort från lappandet och lagandet som kännetecknat svensk migrationslagstiftning de senaste åren, sa Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson (C) i maj.

Så sent som på måndagen meddelade EU-kommissionären Ylva Johansson om att förslag på en överenskommelse om flyktingpolitiken på EU-nivå dröjer. Centerpartiet anser att Sverige inte kan ha generösare regler än övriga EU-länder och står därför bakom tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel. Att ”avslag ska vara ett avslag” upprepas också från partiet som ett argument för tioårig preskriptionstid på en avslagen asylansökan.

Inskränkningarna i rätten till familjeåterförening är det omöjligt för Miljöpartiet att acceptera. Det har Annika Hirvonen Falk upprepat i flera intervjuer. För Syre betonar hon att det inte ska tolkas som att hon beredd att svälja sådant som volymmål för asylmottagandet. Men var Miljöpartiets smärtgräns går vill hon inte precisera.

– Det finns dels enskilda förslag som är problematiska och dels en helhet. Men om jag skulle berätta för dig hur min lista ser ut för var vår yttersta gräns går så finns det inga utsikter att komma längre än så, säger Annika Hirvonen Falk.

Skulle regeringen kunna spricka på grund av migrationspolitiken?

– Än så länge har vi en konstruktiv dialog med Socialdemokraterna och ett gemensamt mål om att nå en uppgörelse. Någonstans måste beredskapen finnas för varje parti att lämna om man ska ha någon form av förhandlingsstryrka, men det är svårt att säga i dag hur riskerna ser ut. Det förslag som ligger på bordet är fortfarande bara ett utkast från sekretariatet och inte ett resultat av förhandlingar mellan partier.

Inom asylrättsrörelsen finns nu både förväntningar och misstro gentemot Miljöpartiet.

– Det är lätt att vara pessimistisk mot bakgrund av de beslut som Miljöpartiet varit med och fattat tidigare. Men på ett sätt måste vi tro på dem, att de ska hålla emot. Det förtroendetapp som blev resultatet förra gången visar att det är bättre att stå fast vid sina principer, säger Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet.

Hon leder asylkommissionen, ett nätverk av akademiker och aktivister som kräver en öppnare migrationspolitik.

– De förslag som nu diskuteras baseras inte på den forskning som finns om asylprocessen och tar inte hänsyn till de erfarenheter som gjorts av människor som sökt skydd i Sverige, säger Anna Lundberg.

De tillfälliga uppehållstillstånden är ett uppenbart exempel, anser hon.

– Det försvårar etablering i det svenska samhället samtidigt som vi har ett stort behov av arbetskraft. Det ser vi inte minst i äldreomsorgen.

"Skapar merarbete hos myndigheter"

Samtidigt tror Anna Lundberg att inte minst många socialdemokrater ser negativa konsekvenser för samhället med tillfälliga uppehållstillstånd och andra förändringar i restriktiv riktning som den tillfälliga lagen från 2016 inneburit. Därmed hyser hon visst hopp om omprövning.

– Tillfälliga uppehållstillstånd skapar även ett merarbete hos myndigheter. Vem tror att en person från Syrien kommer att kunna återvända?

Anna Lundberg ledde en statlig utredning som 2017 föreslog att fler asylsökande som inte kan utvisas på grund av praktiska hinder borde få stanna i Sverige. De förslagen finns nu anledning att titta på igen, anser hon. Istället diskuterar migrationskommittén åtgärder som ska få fler papperslösa att återvända, frivilligt eller med tvång. Det handlar om den tioåriga preskriptionstiden på en avslagen asylansökan och om övervakning med fotboja av personer med utvisningsbeslut.

– Det finns människor med utvisningsbeslut som inte kan återvända. Det har blivit extra tydligt under coronakrisen, men bland exempelvis statslösa palestinier så finns det människor som levt i limbo under oerhört många år. Förlänger man preskriptionstiden gör man det ännu svårare för dem.

"Producerar papperslöshet"

I de ”skuggdirektiv” till migrationskommittén som Anna Lundbergs asylkommission formulerat ingår att analysera varför människor går under jorden och blir papperslösa.

– Vi har en politik som producerar papperslöshet. Att återvändandet skulle öka för att man förlänger preskriptionstiden finns det inget stöd för. Möjligtvis kan det göra att fler människor flyr vidare till andra länder, det som vi nu ser händer.

Anna Lundberg uppmanar nu politikerna att inte hasta igenom en ny lagstiftning.

– Man gjorde ingen konsekvensanalys när man genomförde den tillfälliga lagen. När man nu vill införa permanenta reglerna gör man fortfarande ingen konsekvensanalys. Det finns ingenting som hindrar regeringen att gå tillbaka till utlänningslagen från 2005 medan man gör en ordentlig utredning baserad på kunskap och människors erfarenheter från asylprocessen.