Det är tyvärr ingen större nyhet att Kristdemokraterna inte längre prioriterar medmänsklighet och solidaritet högst. Så när gröna gruppen tillsammans med Socialdemokraterna, vänstern och liberalerna i EU-parlamentet tagit fram en resolution för att fördöma polisbrutalitet och vända sig emot strukturell rasism i samhället kommer det inte som någon överraskning att KD valde att ställa sig utanför.

Man invänder att resolutionen inte är balanserad, att den inte fördömer sönderslagna glasrutor och rivna statyer på samma sätt som den fördömer att människor blir skjutna och slagna av poliser.

Över hela västvärlden har demokratin fått falla till föga för att undvika coronautbrott. De långsiktiga konsekvenserna av det vet vi inte än, men när människor kräver sin rätt och går ut och demonstrerar, då vet vi att vi måste backa det. För konsekvenserna av att kväsa demonstrationer, dem kommer vi bära med oss länge in i framtiden. Redan nu har vi lärt oss att om hotet kan framställas som tillräckligt stort kan vi när som helst tänka oss att ge upp några av de mest fundamentala rättigheter vi har (träffa nära och kära). Med det i åtanke blir det ännu viktigare att EU-parlamentet ställer sig bakom Black lifes matter-rörelsen nu.

I dag sker omröstningen om resolutionen. Jag tror att det är dags att KD tänker till, när man verkligen väger de här sakerna mot varandra blir det utomordentligt konstigt om man finner krossat glas eller brutna restriktioner som ett lika stort problem som att människor blir  skjutna, eller slagna, mest bara på grund av sin hudfärg.