Midsommarafton är bara början när EU-ledarna ska försöka övertyga varandra om coronastöd och nästa långtidsbudget. Fredagens toppmöte ska bana väg till en uppgörelse i juli.
Medlemsländernas positioner är välkända redan på förhand. Ändå ska de upprepas nu, när stats- och regeringscheferna från klockan 10 sätter sig vid sina datorer för ännu ett webbmöte.
– Länderna har olika intressen. De försöker maximera vad de får och minska vad de måste bidra med. Men vi behöver sådana här tillfällen när vi har en kollektiv diskussion, konstaterade en högt uppsatt EU-tjänsteman i Bryssel på en genomgång inför mötet i torsdags.
Diskussionen handlar främst om EU-kommissionens förslag till ett omfattande coronastöd och en ny långtidsbudget för åren 2021–2027. Som vanligt är oenigheten stor på förhand.
Kritisk Löfven
Flera länder i Östeuropa tycker att länderna i syd får för mycket. Länderna i syd tycker å sin sida att länderna i nord är för snåla.
Och länderna i nord vill ha tuffare villkor: ekonomiska på sydländerna och demokratiska för länderna i öst.
Sverige tillhör nordgruppen, tillsammans med Danmark, Nederländerna, Österrike och i viss mån även Finland.
– Regeringen är mycket kritiskt till att så mycket som 500 miljarder euro ska lånas upp av EU för att sedan ges som bidrag till medlemsstater utan krav på återbetalning, sade statsminister Stefan Löfven (S) i riksdagens EU-nämnd i torsdags.
Sydländerna utgörs främst av Spanien, Italien och Portugal, medan Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien är de mest högljudda i öst.
Riktigt möte?
Att nå en uppgörelse redan nu är det ingen som räknar med. Däremot är tanken är att midsommaraftonens toppmöte ska ge EU:s permanente rådsordförande Charles Michel fingervisningar om vad som behöver göras för att nå en kompromiss.
Om coronakrisen tillåter hoppas man sedan kunna samla alla stats- och regeringschefer till ett verkligt toppmöte på plats i Bryssel i mitten av juli.
– Vi tror att ett fysiskt möte behövs för att nå en uppgörelse, säger EU-tjänstemannen i Bryssel.
Utöver budgeten och coronastödet ska EU-ledarna på fredagen även gå igenom brexitläget och situationen i östra Ukraina.
Som uppvärmning höll stats- och regeringscheferna dessutom ett webbmöte på torsdagskvällen med sina kollegor från EU:s östliga partnerskap: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland.
Fakta: Kampen om budgeten
EU-kommissionen har föreslagit ett coronastöd på totalt 750 miljarder euro, bestående av 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån.
Pengarna ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för.
Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058. EU-kommissionen hoppas att det ska kunna göras genom införandet av direkta EU-skatter på exempelvis utsläppsrätter och av multinationella nätbolag.
Parallellt har EU-kommissionen ändrat i sitt förslag till ny långtidsbudget för EU under åren 2021-27.
Det nya förslaget landar på 1 100 miljarder euro, jämfört med 1 135 miljarder i ursprungsförslaget från 2018.
I förslaget ingår att Sverige och ett antal andra länder tills vidare får behålla sina rabatter på EU-avgiften.
TT NYHETSBYRÅN
