Cirka 40 procent av de elever som läser svenska som andra språk (SVA) är födda och uppvuxna i Sverige, enligt statistik från Skolverket.

– Vi ser hur barn inte får en individuell prövning utifrån behov utan att många placeras i svenska som andraspråk för att föräldrarna är födda i ett annat land eller för att de har ett efternamn som uppfattas som ”utlandsklingande”. Vi ser helt enkelt en situation där barn per automatik sätts i svenska som andraspråk utan en behovsprövning och det går emot både barnkonventionen och diskrimineringslagen. Därför har vi på Rädda Barnen anmält detta till Diskrimineringsombudsmannen, säger Maria Frisk, chef för Rädda barnens Sverigeprogram.

Otydligt vem som ska läsa SVA

Nästan 200 rektorer gör inte alls eller endast ibland språkbedömningar för SVA visar en färsk undersökning från Sveriges radio. I stället kan till exempel en tidigare skolas bedömning eller antal år i landet ligga till grund för beslut om andraspråk, som tas av respektive rektor.

– Jag tycker att det är svårt och otydligt. Var ligger nivån för det ena eller det andra? Det blir ju gränsdragningar när man tittar på en elev. Det är ju en bedömning som görs, och kanske ibland att man önskat att man hade mer stöttning i den bedömningen, säger Carin Engblom, rektor på Norrtullskolan i Söderhamn, till Sveriges radio.

Uppemot en fjärdedel (90 av 380) av rektorerna i enkäten uppgav att de saknar tydliga riktlinjer för vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk respektive svenska.

Skolförordningen slår fast att undervisning i SVA ska anordnas ”om det behövs” och i ämnet ska elever med annat modersmål ges en möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Men det finns kritik mot till exempel de många obehöriga lärarna och krav som inte uppnås.

Utbildningsminister: "Problem"

Även utbildningsminister Anna Ekström (S) kommenterade Sveriges radios granskning:

– Det är uppenbart att vi har problem med ämnet svenska som andraspråk och just därför utesluter inte jag att vi framöver behöver göra en översyn över svenskämnet och ämnet svenska som andra språk.

Enligt Rädda barnen har de genom sina verksamheter stött på problemet under flera års tid. Nu vill Rädda barnen att Utbildningsdepartementet ska ge Skolverket i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer eller mallar och tester som utbildningsanordnare kan använda i en behovsprövning.

–  I våra verksamheter runtom i landet vittnar barn om en besvikelse över att de blivit placerade i svenska för andraspråk trots att de själva inte bedömer att de har det behovet, andra har känt att samhället förväntar sig mindre av dem för att föräldrar eller barnet självt är fött i ett annat land. Rädda barnen har fått höra om barn som blivit placerade i svenska som andraspråk mot sin vilja och om föräldrar som inte fått någon information om att barnen placerats där, säger Maria Frisk.