Det råder dödläge kring det omdiskuterade dammprojektet i Etiopien.
Landet har för avsikt att börja fylla reservoaren i juli – men både Egypten, Sudan och USA vill sätta stopp för planerna.
I nästan tio år har jättedammen, som går under namnet Stora etiopiska renässansdammen (GERD), skapat spänningar mellan Etiopien och Egypten. Trots påtryckningar har Etiopien envist hävdat sin ståndpunkt: reservoaren ska börja fyllas i sommar och vara helt fylld inom sex år.
För Egypten och Sudan, där Nilen står för merparten av vattenförsörjningen, blir läget allt mer desperat.
På onsdagen anklagade Mohamed Abdel Aty, Egyptens ansvarige minister för vattenförsörjningsfrågor, Etiopien för att förhandlingarna kring dammbygget kört fast. Senast i februari strandade än en gång samtalen, då Etiopien lämnade förhandlingsbordet efter missnöje med ett framlagt förslag.
Atys sudanesiske motsvarighet, Yasser Abbas, manar till fortsatta samtal mellan de tre ländernas premiärministrar.
– Sudan kommer inte att acceptera att dammen fylls innan vi har nått en överenskommelse, säger Abbas.
Det etiopiska prestigeprojektet kommer att uppta en yta lika stor som London och skapar oro för minskade vattenflöden nedströms. Dammbygget kommer att dämma upp Blå Nilen – som står för 85 procent av Nilens vatten – och ses därför som ett existentiellt hot mot Sudan och Egyptens vattenförsörjning.
Även USA har blandats in i konflikten. I november i fjol bad Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi om Donald Trumps hjälp med att lösa meningsskiljaktigheterna.
”257 miljoner människor i Östafrika förlitar sig på att Etiopien visar ett starkt ledarskap, vilket betyder ett rättvist avtal”, skrev USA:s nationella säkerhetsråd på Twitter på onsdagen.
Fakta: Stora etiopiska renässansdammen
Etiopien började bygga Stora etiopiska renässansdammen vid Blå Nilen, inte långt från gränsen till Sudan, under den arabiska våren 2011 – utan att konsultera Egypten. Dammen är den största i sitt slag i Afrika.
Vattenkraft är en av Etiopiens viktigaste naturtillgångar, men under lång tid utnyttjades det knappt alls. Med stöd av utländskt bistånd och investeringar inleddes en storsatsning efter millennieskiftet. Kapaciteten har ökat snabbt och nu utvinns nästan all elektricitet som förbrukas i landet genom vattenkraft. Etiopien exporterar också el till andra afrikanska länder.
Blå Nilen är tillsammans med Vita Nilen de två största bifloderna till Nilen. Blå Nilen förser även Sudan med vatten.
Ett avtal från 1959 ger Egypten och Sudan rätt till nästan allt Nilens vatten. Det ger också Egypten vetorätt över byggprojekt i länder uppströms som kan påverka den egna vattenförsörjningen. Men Etiopien säger sig inte begränsas av ett så pass gammalt avtal.
Egypten fruktar att den enorma dammen ska påverka vattenmängden i Nilen, som står för 90 procent av Egyptens vattenförsörjning. Nästan hela den egyptiska befolkningen lever i den smala bördiga remsa som Nildalen utgör.
Även vattentillgången i Sudan riskerar att påverkas.
Källa: Landguiden/UI, BBC
TT
