DEBATT Den 22 juni 2016 var en mörk dag för det Sverige som värnar människovärde och rättssäkerhet. Den dagen fattade riksdagen beslut om att Sveriges regler för asyl skulle ligga på Europas miniminivå. Man bestämde att den nya lagen skulle gälla även dem som kommit tidigare men inte hunnit få sina fall prövade ännu. En lag får normalt inte ha retroaktiv verkan, men i det här fallet bestämde man att många tusen asylsökande skulle bedömas enligt en lag som var mycket hårdare än den som gällde när de kom till Sverige.
Lagen om begränsningar i asylrätten kallades då ”tillfällig”. Men den 18 juni 2019 beslöt riksdagen att, med några små ändringar, förlänga lagen i ytterligare två år. Riksdagen har nu tillsatt en migrationspolitisk kommitté som snart kommer att presentera sitt förslag till ny långsiktig asyllagstiftning. Den information som hitintills har släppts tyder inte på några lättnader.
Vi är många som vill avskaffa de hårda lagarna och i stället ha en mänsklig flyktingpolitik. Den 1 maj var Stöttepelaren en av mer än 70 organisationer som tillsammans genomförde en digital demonstration för just det – en mänsklig flyktingpolitik. Alla visade vi våra banderoller, och dessutom hölls det tal och spelades musik. Amina al Fakir sjöng om den svåra flykten och det spirande hoppet. Hasebullah Fateh sjöng om den glädjefyllda gemenskapen i Sverige – dagarna innan han deporterades till Kabul. Maria Erixon sjöng om ångesten i förvaret natten innan flyget skulle gå.
Låt oss nu, inför den 18 och den 22 juni, lyssna på talen och sångerna från 1 maj 2020. Och låt oss sprida länkarna från demonstrationen för att påminna om den skamliga begränsningslagen och påminna politiker, tidningar och våra vänner om att vi vill ha en mänsklig flyktingpolitik.
”Vi vill att Sverige fortfarande ska vara ett land som står för mänskliga rättigheter, för barns rättigheter och för kvinnors rättigheter. Om vi behandlar människor illa, fängslar dem, splittrar familjerna och håller dem ute, då kommer de att slåss för att överleva. Men om vi behandlar människor bra så är de värda guld. Människor är ingen börda, vi bär varandra. … Vi vill vädja till svenska folket och till svenska politiker att låta mänskliga rättigheter råda. Låt inte främlingsfientlighet styra vårt land Sverige. Visa återigen den solidaritet ni visade 2015. Öppna gränserna för flyktingar och ta emot människor som flyr från krig och förtryck. Vi vill tro att vi som försvarar mänskliga rättigheter är fler än de som vill stänga gränser. Vi slutar aldrig kämpa för asylrätten.” (Sanna Vestin, Flyktinggruppernas Riksråd 1 maj 2020)
Texten har tidigare publicerats i Stöttepelaren.
