”Ett steg i fel riktning som riskerar att kosta miljontals liv”. Brittiska hjälporganisationen Oxfam skräder inte orden om premiärminister Boris Johnsons beslut att biståndet framöver ska bli ett verktyg för att nå utrikespolitiska mål, som exempelvis att motverka ryskt eller kinesiskt inflytande.
Storbritanniens biståndsdepartement uppgår i utrikesdepartementet, meddelade premiärminister Boris Johnson i tisdags.
Syftet med det nya superdepartementet är att biståndet framgent ska kunna användas som ett verktyg för att utöva utrikespolitiskt inflytande, något som enligt Johnson kommer att ge Storbritannien ”extra påtryckningstyngd och megawattladdning” på den internationella arenan.
– Utrikesministern får makt att välja vilka länder som får eller slutar få brittiskt bistånd, säger Johnson.
Exempelvis bör biståndet ta geopolitiska hot i beaktning, menar premiärministern.
– Vi ger tio gånger så mycket pengar till Tanzania än till de sex länderna på västra Balkan, som är akut sårbara för rysk inblandning.
"Mindre respekt"
Sammanblandningen av biståndet och utrikespolitiken, och i förlängningen säkerhetspolitiken, möter dock hård kritik. Både från biståndsbranschen, från den politiska oppositionen – och från de egna leden.
Att avveckla biståndsdepartementet kommer enligt David Cameron, konservativ premiärminister 2010–2016, att innebära ”mindre expertis, mindre stöd för internationell utveckling när besluten tas och i slutänden mindre respekt för Storbritannien i utlandet”.
Labourledaren Keir Starmer kallade beslutet ett sätt att ”avleda uppmärksamheten” från landets höga coronadödstal medan Skotska nationalistpartiets Ian Blackford anklagade regeringen för att ”skamlöst använda svåra nationella omständigheter för att dra ned livsviktigt stöd för världens fattigaste”.
Biståndsbranschen bestört
Med världens näst största biståndsbudget efter USA – 15 miljarder pund årligen, motsvarande drygt 176 miljarder svenska kronor – har Storbritannien länge varit en aktad aktör på området. Det ryktet är nu hotat, anser hjälporganisationen Oxfam.
– De senaste årtiondena har Storbritannien varit känt som världsledande på bistånd och det är delvis på grund av att vi haft ett specialistdepartement med laserskarpt fokus på att bekämpa extrem fattigdom, säger Danny Sriskandarajah, chef för organisationens brittiska gren.
– Missta er inte, det här beslutet kommer enbart skada världens fattigaste och mest utsatta människor, säger Stephanie Draper, chef för paraplynätverket Bond som samlar brittiska biståndsorganisationer.
Fakta: Brittiskt bistånd
Storbritannien är tillsammans med bland andra Sverige, Norge och Danmark ett av fåtal länder som når upp till FN:s rekommendation om att 0,7 procent av BNP årligen bör satsas på bistånd.
Den årliga budgeten på 15 miljarder pund, drygt 176 miljarder svenska kronor, är den näst största i världens efter USA:s.
Under 2019 gick 56 procent av biståndet till länder i Afrika, 41 procent till Asien och 1,2 procent till europeiska länder.
67 procent av biståndet var bilateralt medan 33 procent fördelades multilateralt, exempelvis genom FN-organ och internationella samarbeten.
Allra mest pengar, 317,5 miljoner pund eller knappt fyra miljarder svenska kronor, går till Nigeria. Därefter följer Pakistan, Bangladesh och Etiopien.
Mest biståndsmedel satsas på hälsoinsatser, 1,3 miljarder pund eller drygt 15 miljarder kronor, följt av katastrofbistånd på 991 miljoner pund eller 11,7 miljarder kronor.
Källor: OECD, DFID
TT NYHETSBYRÅN
