Närmare en halv miljon unga elever tillbringar en del av skoldagen på fritis. Men fritidshemmen behöver ett lyft och i eftermiddag presenteras förslag på hur det kan ske.
Fritidshemmen har dragits med problem som stora elevgrupper, låg personaltäthet och en låg andel behörig personal.
Mer än en gång har myndigheter och medier rapporterat om buller, trängsel och stress för både barn och vuxna.
Mot den bakgrunden har regeringen låtit utreda hur kvaliteten på verksamheten kan förbättras, och hur fritis särskilt kan stötta och utveckla de elever som av sociala eller andra skäl har tuffare förutsättningar.
Uppdraget har legat på Linda Eskilsson som överlämnar sitt betänkande till utbildningsminister Anna Ekström (S) sent i eftermiddag.
De senaste åren har elevgrupperna minskat något och den genomsnittliga gruppstorleken ligger nu på 37,6 elever.
Även personaltätheten har förbättrats något till 12,3 elever per anställd. Men år 2005 – alltså för 15 år sedan – var motsvarande siffror 31 respektive 10,9, konstaterar regeringen i sin bakgrundsbeskrivning.
I Linda Eskilssons uppdrag har också legat att föreslå hur eleverna i högre utsträckning än i dag kan få kontakt med föreningar i området, och ta del av kulturaktiviteter.
Visserligen deltar många barn i olika aktiviteter efter skola och fritis, men ”alla föräldrar har dock inte samma möjlighet att ge sina barn tillgång till fritidsaktiviteter”, skriver regeringen i sitt tilläggsdirektiv.
Linda Eskilsson har också haft i uppdrag att kartlägga om pedagogisk omsorg (vanligen familjedaghem) ”stimulerar barns utveckling och lärande i tillräcklig grad”.
