Tillverkningen av antibiotika släpper ut rester av läkemedlen i miljön, vilket riskerar späda på antibiotikaresistens. Utsläppen kan även skada lokalbors hälsa i Indien och Kina där produktionen sker.

Nu uppmanar Värdshälsoorganisationen, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Världorganisationen för djurhälsa i en rapport att konsumenterna av antibiotika bör ställa större miljökrav vid offentlig upphandling. Rapporten föreslår även att länderna subventionerar mer miljövänligt tillverkad antibiotika även om den kostar mer.

En av forskarna bakom rekommendationerna är Joakim Larsson, chef för Centrum för antibiotikaresistensforskning (Care) vid Göteborgs universitet.

– Jag ser ett starkt värde i att erbjuda specifika rekommendationer om åtgärder för olika länder. När det gäller föroreningarna från tillverkningen kan detta bidra till att fler länder sätter press, vilket ökar möjligheterna att förbättra situationen på global nivå, säger han i tidningen Läkemedelsvärden.

Forskaren har i en tidigare studie konstaterat att enskilda konsumenter har mycket små möjligheter att påverka antibiotikatillverkningen, och vill därför se större ansvarstagande från regeringar och beslutsfattare i de länder som använder läkemedlen.

– De har stor ekonomisk makt och har därför ofta större möjlighet att göra något än de fattiga länder där de aktiva substanserna tillverkas och där utsläppen sker, sade Joakim Larsson till Läkemedelsvärden i januari.

Mätningar från indiska antibiotikafabriker visade redan 2007 att avloppsvatten och kringliggande vattendrag innehöll högre halter antibiotika än halterna i blodet hos en person som behandlas med läkemedlet. Aktuella mätningar visar på att utsläppen även i dag är lika stora, skriver tidningen.