Inte en enda av 127 svarande kommuner har genomfört det så kallade hbtq-lyftet, en moderat reform med fokus på bemötande och handlingsplaner. Det visar en ny enkätundersökning.
Förbundet Öppna moderater har nyligen gjort en enkätundersökning om hur partiets egen reform, hbtq-lyftet, har genomförts i landets moderatledda kommuner.
Sveriges 162 moderatstyrda kommuner har fått enkätfrågorna och 127 har svarat. Resultatet visar att ingen av de svarande kommunerna har genomfört reformen. Endast en kommun har genomfört delar av den men preciserar inte vilka.
Företrädare för Öppna moderater ser resultatet som nedslående och att hbtq-lyftet har förvandlats till en ”papperstiger” i praktiken.
Hbtq-lyftet introducerades 2014 av den dåvarande moderate partisekreteraren och partiets skolpolitiska och hbtq-politiska talespersoner.
Moderaternas syfte med hbtq-lyftet var att alla kommuner och dåvarande landsting, numera regioner, skulle börja arbeta med hbtq-frågor på ett strukturerat och genomgripande sätt.
Med hjälp av handlingsplaner, utbildning och förvärvad hbtq-kompetens, skulle samtliga anställda inom kommuner och dåvarande landsting kunna stå för ett välkomnande och respektfullt bemötande. Både gentemot varandra och medborgare i stort.
Tanken var också att moderatledda kommuner och landsting skulle ta ett större ansvar för integration av hbtq-personer i samhället och visa vägen i det arbetet. Elevhälsan skulle också få möjlighet till fler hälsosamtal.
Men sex år senare, efter reformens födelse, konstaterar förbundet Öppna moderater att idéerna har hamnat i byrålådan på det kommunalt moderatfärgade fältet.
