Klimatkrisen väntas ge Sverige ett varmare och blötare klimat, där extremväder blir allt vanligare. Men hur rustade landets kommuner är varierar stort, konstateras i en ny rapport från SMHI, där 225 av landets 290 kommuner har svarat.

Av dem ser 9 av 10 ett behov av klimatanpassning, och många gör någon form av åtgärder.

– Vi ser att många kommuner arbetar med klimatanpassning på ett eller annat sätt. Vi kan bland annat konstatera att de kommuner som redan påverkats av extrema väderhändelser och klimatrisker, till exempel översvämningar, oftast är de mest aktiva och de som kommit längst, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum vid SMHI, i ett pressmeddelande.

Storstäder, kommuner i södra Sverige samt längs kusten har kommit längst i arbetet. Översvämningar, ras, skred, erosion och bristande vattenförsörjning hör till de risker som är vanligast att arbeta med, medan påverkan på livsmedelsproduktion hör till de ovanligare riskerna att ta hänsyn till, enligt rapporten.

Bara en mindre andel kommuner följer systematiskt upp om klimatanpassningen gör kommunen mindre sårbar. De största svårigheterna i arbetet beror enligt de svarande på brister i den egna organisationen, samt brist på statlig finansiering. Men bland storstäder och storstadsnära kommuner ser det annorlunda ut – de menar att otydlig ansvarsfördelning och bristande kunskap är de största problemen.

Syftet med SMHI:s analys är att stötta länsstyrelserna i sitt stöd till kommunernas klimatanpassningsarbete, för att underlätta för utbyte av erfarenheter, och för att få en helhetsbild av arbetet.

– På längre sikt är förhoppningen att analysen ska göras löpande årsvis. På så sätt går det att följa upp hur kommunernas arbete bidrar till att Sverige kan hantera effekterna av klimatförändringarna,  säger Therése Sjöberg, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.