Under åren 2017-2019 pågick det finska basinkomstförsöket då 2000 slumpvis utvalda, arbetslösa personer fick 560 euro i månaden utbetalt på sina bankkonton utan motprestation.

Syftet med basinomstförsöket var att undersöka hur den sociala tryggheten kunde reformeras så att den bättre skulle svara mot förändringarna i arbetslivet:

“En annan avsikt är att skapa en social trygghet som bidrar till större delaktighet och sporrar till arbete. Samtidigt strävar man efter mindre byråkrati och enklare förmånssystem”, skriver finska myndigheter på basinkomstförsökets informationssida.

Trots att Finland är ett välfärdsland trodde man att den knepiga byråkratin stod i vägen för de arbetslösa, att alltför mycket tid gick åt att söka bidrag och hantera sitt uppehälle vilket tog tid ifrån uppriktiga försök att återgå i arbete och den dåvarande center-högerregeringen under ledning av statsminister Juha Sipilä ( C ) beslutade om att sjösätta ett försök med basinkomst för att eventuellt kunna förändra socialförsäkringssystemet.

Ingen ökning av sysselsättning

Det preliminära resultatet av basinkomstexperimentet som presenterades i halvtid, för drygt två år sedan, visade på en förbättring av hälsan bland deltagarna men ingen ökning av sysselsättning i jämförelse med kontrollgruppen.

När det slutgiltiga resultatet presenterades i våras var resultatet i princip detsamma, med en marginell skillnad i sysselsättningsgrad.

I genomsnitt hade basinkomstdeltagarnas sysselsättning ökat med i genomsnitt sex arbetsdagar under perioden som försöket pågick, en alltför liten ökning för att anses som lyckad, menar myndigheterna. Men en tydlig förbättring som basinkomsten gav var måendet och den mentala hälsan.

– Mottagarna av basinkomst har upplevt mindre stress och ångest och de har känt sig mer delaktiga i samhället och litar mer på politikerna, sa Minna Ylikännö, ledande forskare inom basinkomstexperimentet, när det slutgiltiga resultatet av försöket presenterades under en presskonferens.

Juha Järvinen är en av dem som ingått i basinkomstexperimentet. Han bor tillsammans med sin sambo och sex barn i ett torp i finska Kurikka. Tidigare hade Juha sitt egna företag som tillverkade fönsterkarmar men efter att ha blivit utbränd och hamnat i en depression lades företaget ner och Juha blev arbetslös.

– Jag var så deprimerad att jag inte kunde ta mig för någonting, säger Juha om de sex år som han gick långtidssjukskriven och beskriver situationen som “tortyr”.

Men när basinkomstexperimentet drog igång den 1:a januari 2017 kunde Juha återigen känna hopp om framtiden.

– Det kändes som att bli fri från fängelse när försöket med basinkomst drog igång, säger han.

Istället för att administrera sin arbetslöshet, söka stöd och försöka att på nytt komma ut i arbetslivet kunde han fokusera på att starta upp ett nytt företag. Och trots att basinkomsten var lägre än det arbetslöshetsstöd han fick innan så blev Juhas mentala hälsa betydligt bättre.

– När jag fick arbetslöshetsersättningen var jag hela tiden tvungen att ta mig till arbetsförmedlingen för kontroller, jag skulle fylla i blanketter och lyssna på förmedlare som sa åt mig vad jag skulle göra. Jag kände mig hela tiden dumförklarad.

Utan krav på motprestation

Att basinkomsten kom automatiskt och utan krav på motprestation var skillnaden, menar Juha som säger att han nu återigen kände sig som en fri människa och inte som en slav eller fånge, med basinkomsten kunde han återigen ta kontroll över sitt eget liv.

Juha är inget undantag, det slutgiltiga resultatet av basinkomstförsöket visar tydligt på en förbättring av hälsan bland deltagarna i gruppen.

“De basinkomsttagare som svarade på enkätundersökningen upplevde sitt välbefinnande som bättre än de personer i jämförelsegruppen som svarade på enkäten. De var nöjdare med sitt liv och upplevde mindre psykisk belastning, depression, nedstämdhet och ensamhet. Dessutom bedömde de sin kognitiva funktionsförmåga, det vill säga minnet, inlärningen och koncentrationsförmågan, som bättre. De basinkomsttagare som svarade på enkäten upplevde också att deras försörjning och ekonomiska situation var bättre än i jämförelsegruppen”, skriver myndigheterna på basinkomstförsökets informationssida.

Men den ökning av sysselsättning som man hoppades se bland deltagarna i basinkomstexperimentet kom aldrig. Myndigheterna kunde se att sysselsättningen ökat marginellt bland deltagarna i experimentet men ökningen ansågs för låg för att ses som lyckad. Under det första året var sysselsättningsgraden ungefär 18 procent i både basinkomstgruppen och jämförelsegruppen, men under basinkomstförsökets andra år ökade sysselsättningen med två procentenheter bland basinkomstdeltagarna. Det ansågs dock inte som ett lyckat slutresultat av projektet som kostat 20 miljoner euro.

Enligt Minna Ylikännös sammanfattning av studien krävs det större pilotstudier, men även en vilja från politiskt håll för att kunna utvärdera basinkomstens påverkan på arbetslöshet.

– Vi fick inte de önskade resultaten av ökad sysselsättning som projektet syftade till men vad det beror på vet vi inte.

En av anledningarna till att det var svårt att tolka sysselsättningsgraden i experimentet var den aktiveringsmodell för arbetslösa som antogs 2018 och som implementerades under basinkomstförsökets andra år och som stramade åt villkoren för att få arbetslöshetsförmåner.

– Vi behöver mer tid för att genomföra så stora experiment. Och även engagerade politiker som inte bara bryr sig om att planera det utan vill vara med och utvärdera det och lyssnar på forskarna, fortsatte hon.

"Bör tänka om"

Jan Jäger är språkrör för det svenska basinkomstpartiet och han anser att man bör tänka om.

– Att så många av deltagarna upplevde en bättre hälsa är för mig ett lyckat resultat, att vi någon gång kommer att ha basinkomst är för mig självklart och att se vilken påverkan det har haft i det finska försöket på hälsa och välbefinnande är fantastiskt, säger han.

Ännu finns dock ingen basinkomst eller något nytt försök, något som Juha tycker är synd, han menar att det socialförsäkringssystem som finns i Finland passiviserar människor.

– Det är bara människor som har jobb som drömmer om ledighet. Vi som varit lediga i flera år skulle till sist kunna betala för att få ett jobb, eftersom våra liv blir utan mening och den hjälp som det är meningen att vi ska få av myndigheterna gör en bara deprimerad och att man känner sig misslyckad, säger Juha.

Själv anser han att hans kreativitet ökat. Med basinkomsten kunde han köpa in utrustning och starta sitt nya företag. Idag tillverkar han shamantrummor som säljs till köpare i hela världen. Och torpet han bor i med sin sambo och deras sex barn har förvandlats till ett kreativt pensionat dit gäster kan få komma och prova på träsnideri, filmning eller att njuta av naturen.

– Både kreativitet och rädsla smittar och rädslan sätter stopp för kreativiteten och experimentlustan, säger Juha.

Och utan att ha deltagit i basinkomstförsöket hade han inte kommit hit i dag, menar Juha.

– Människor är sociala varelser som vill känna sig inkluderade. De strävar efter det som värderas högt i samhället, och ett arbete är en sådan sak. Därför kan en basinkomst inte få människor att sluta arbeta, jag tror snarare att fler skulle arbeta om basinkomstbeloppet var dubbelt så stort, säger Juha.

Jan Jäger på basinkomstpartiet håller med.

– Argumentet för att en basinkomst skulle få människor att sluta arbeta håller inte, det visar tidigare försök som gjorts. Istället får man en trygghet som gör att man kan utveckla de intressen och specialkunskaper man har, säger Jan.

Juha drömde om att starta en verksamhet som filmare och det var något som han kunde engagera sig i under basinkomstförsöket då han reste till Senegal för att göra en dokumentärfilm om ett vattenledningsprojekt i Senegal. Han såg då att kvinnorna var tvungna att lägga tid och energi på att bära hem vatten eftersom det inte fanns ett vattenledningsystem och förstod att om det var ordnat skulle kvinnorna istället kunna ägna sig åt mer meningsfulla sysselsättningar.

– Får vi mer tid över använder vi den till att göra meningsfulla jobb. Kvinnorna skulle inte börja slappa för att de slapp bära hem vatten, detsamma gäller oss, säger Juha.

En fristad för kreativitet

Och det är precis vad Juha och hans sambo har försökt återskapa i pensionatet de driver som de kallar “ArtBnB” – en fristad för att få människor att slappna av och att väcka kreativitet och lust. Här kombinerar Juha sina intressen, träsnideri, film och natur.

– Turister älskar att vi har så nära ut i naturen och här får de släppa alla måsten, säger Juha.

Den som besöker familjens pensionat får pröva på de aktiviteter som konstnärskollektivet tillhandahåller utan förkunskaper, det enda som krävs, menar Juha, är nyfikenhet.

På gården utanför torpet har Juha installerat en linbana och i närheten finns ett stenbrott som förvandlats till en sjö. Torpet är inrett för att väcka lust.

– Vår enda regel här är att det inte finns några regler, avslutar Juha.