Mycket av det som vi fram till alldeles nyss tog för givet kan vi inte göra längre. Vardagens träffpunkter är potentiella smitthärdar, arbetsplatser stängs ned och vi kan eller vågar inte träffa vännerna som förr.

Till råga på allt är människan ett flockdjur med stora sociala behov, i alla fall om man frågar psykologen och psykoterapeuten Anna Bennich.

– Att känna samhörighet med en grupp bidrar oerhört mycket till vår hälsa. Från tonåren och framåt utvecklas vi mycket utifrån vilken grupp vi identifierar oss med. Det där med självutveckling; att man först ska hitta vem man är och sedan börja interagera med andra, det tror jag inte alls på. Vi skapar till stor del vår identitet via andra, säger hon.

Förra året gav hon ut boken ”Att vinna över ensamheten” och hon medverkar ofta som expert i radio och tv.

Hur en människa klarar att hantera en ökad isolering beror på hur hon är rustad. Alla är vi olika, men Anna Bennich exemplifierar med ett par ganska motsatta personlighetstyper:

– Vissa har lätt att hämta kraft och energi på egen hand: läser böcker, reflekterar i ensamhet och finner återhämtning i det. Andra är mer socialt beroende och hämtar sin kraft och motståndskraft via andra. De här behoven spelar så klart roll nu för hur tufft det blir.

Ringa och prata

Isoleringen behöver inte gå särskilt långt innan många känner en social tomhet, menar hon. Småpratet på jobbet eller ett skratt på lunchen betyder ofta mer än vi tror.

Här kan den digitala tekniken bli räddaren i nöden. Videosamtal och diskussionsgrupper på nätet kan inte helt ersätta den fysiska närvaron, men erbjuder åtminstone en möjlighet till kontakt. För att inte tala om vanliga telefonsamtal.

– För en ensam mormor kan det ge väldigt mycket att få se barnbarnen slå kullerbyttor eller vicka på en lös tand. Som läget är nu ska vi öka den formen av kontakt för den betyder mycket för vårt välbefinnande, säger Anna Bennich.

Och så tillägger hon, apropå äldre människor som kanske inte är så digitalt bevandrade:

– Om de inte har en smart telefon så är tiden inne att sprita en sådan och kasta in genom brevlådan med några enkla instruktioner. För om vi ska ha det så här under lång tid kommer det vara ganska avgörande för många människor.

Påverkar måendet

Vissa riskgrupper kan ha extra svårt att klara av en sådan här period. Dit hör personer med psykisk ohälsa och även de med kognitiva funktionsnedsättningar. Det berättar Johanna Ahnquist, som är chef för Folkhälsomyndighetens avdelning för psykisk hälsa.

– Det kan också vara personer med begränsade sociala nätverk, eller de som har svårt med språket och därför inte lika lätt kan ta till sig informationen och förstå vad som händer, säger hon.

Hon berättar att myndigheten nu tittar på forskning från tidigare epidemier. Där har man bland annat studerat effekterna av karantän och sett att den kan ha negativa effekter på den psykiska hälsan. Resultaten indikerar också att besvären blir större om karantänen är påtvingad än om den är självvald.

Mitt i den ökande isoleringen finns det en sorts umgänge som faktiskt ökar för många människor: samvaron med de allra närmaste. Familjen. Partnern.

Vad kan allt det här innebära för en parrelation?

– Ökad oro, stress och påtvingade karantäner kan säkert bidra till sämre relationer. Möjligen ser vi både skilsmässor och en babyboom framöver, säger Anna Benninch och berättar att uppgifter i den kinesiska tidningen Global Times pekar mot att skilsmässorna ha ökat i Kina i sviterna av coronakrisen.

Slitigt för relationen

Hur relationen blir avgörs av hur den har sett ut innan, menar hon, och refererar till sina erfarenheter som parterapeut. En del som har det slitigt till vardags och har svårt att få tid med varandra lyckas hitta tillbaka när de får mer tid ihop, till exempel under semestern.

Andra partners fungerar ihop, just eftersom de har ett uppdelat vardagsliv och inte ses så mycket. När semestern kommer och de ska klara av att vara tillsammans 24 timmar om dygnet blir det mest irriterat.

– Men för alla blir det ju en utmaning nu. Du är hemma, partnern är hemma, gymnasieungdomarna är hemma, barnen bråkar, all disk i köket och herregud, du hör ju!

Hur gör du själv?

– Än så länge går det ju att träffa vänner på promenader eller små middagar. Just i dag sitter både jag och min man hemma och jobbar och det känns faktiskt ganska lyxigt. Men fråga mig i juni så får vi se vad jag säger då, säger Anna Bennich.