Han hade full insyn i hennes ekonomi och tog lån i hennes namn. När hon ville skriva papper för att skydda sina tillgångar anklagade han henne för att inte lita på honom. I dag, flera år efter separationen, är 56-åriga Eva skuldsatt över öronen och lever i en ekonomisk mardröm.

De hann vara tillsammans i 18 år innan allt föll samman. Då hade en del varningsklockor dånat, men Eva Lindh valde att lita på sin sambo. Hon var drygt 30 och ensamstående mamma när de träffades i mitten av 90-talet. Han var några år yngre. Charmig, rättskaffens. En hyvens kille med jobb i byggbranschen. Han flyttade in hos Eva. Förhållandet var lugnt och stabilt, om än inte så passionerat. Det var mestadels Eva som stod för fiolerna, medan han åkte med. Hon beskriver sig själv som en person som tänker efter före. Hon har aldrig levt på krediter eller över sina tillgångar.

Åren gick och Eva köpte själv sin första bostadsrätt. Sambon stod inte med på köpet, men flyttade in. Några år senare, då bostadspriserna skjutit i höjden, valde Eva att sälja och gjorde en mångmiljonvinst. Det var här problemen började och sambon sakta men säkert nästlade sig in i hennes ekonomi, för att till sist ta över kontrollen.

– Vi beslutade att satsa på ett projekt i skärgården, en sjönära tomt med planerat hus som krävde en del jobb. Jag gick in med mina medel. Det var alltså mina pengar från lägenhetsförsäljningen som möjliggjorde
lån. Vi stod som delägare 50/50 på den nya fastigheten. Att reavinst skulle betalas tänkte jag inte på, säger Eva, som med facit i hand ångrar att hon inte informerade sig om vad som gällde.

– Jag saknade erfarenhet av den här typen av affärer. Jag kände mig trygg med att ha investerat i hus och mark, säger hon.

Litade på sambon

Hon litade hundra procent på sin sambo när han sa att han hade koll på projektet — till vilket Eva hade lånat ut miljonbelopp. I samband med köpet av den nya fastigheten öppnade de ett gemensamt konto.

— Han framstod som en person med hög moral, ingen kunde ana att han i själva verket nu såg sin chans att ta det som var mitt. Jag var inte orolig, även om jag vid ett flertal tillfällen förde på tal att vi borde skriva papper. Men när jag tog upp det blev det dålig stämning, han blev märkbart irriterad och sur så jag släppte det. Tänkte att jag tar det vid ett bättre tillfälle. Men det kom ju aldrig ett bättre tillfälle. Han slingrade sig och anklagade mig för att inte lita på honom. Och jo, det gjorde jag ju så klart … han hade en förmåga att liksom vända på argumenten så att han framstod som moralens väktare.

Eva suckar uppgivet. Tycker att det där är så svårt. Hon vägrar att skämmas, även om hon vet att hon borde ha varit tuffare och ställt krav. Hon säger att hon alltid har tyckt att det är fult att vara misstänksam, hon vill inte leva i misstro mot sina närmaste.

— I en relation har man ofta olika åtaganden och roller och jag menar att man ska kunna lita på att var och en sköter sina åtaganden på ett schysst sätt. Men det gjorde inte han. Men visst hade jag en molande oroskänsla i magen, en känsla som jag inte riktigt tog på allvar.

Fick tillgång till allt

Eva, som är frilansande stylist/journalist, hade ett aktiebolag och sambon blev suppleant i styrelsen. Snart fick han tillgång till hennes bankdosa och gjorde bland annat hennes deklarationer och andra transaktioner.

– Jag var helt trygg med att allt han gjorde var för vårt gemensamma bästa. Själv ville jag ägna mig åt det jag kunde bäst, det kreativa arbetet, medan han fick ta ansvar för det ekonomiska. Min skuld i detta är att jag av bekvämlighet lät honom hållas, jag tycker att administration är tråkgöra. Det här innebar att han hade hand om lånen på vårt gemensamma konto. Det visade sig att han tog byggnadskreditiv och extra lån utan min vetskap. Han skrev också på nya lån som gick direkt in på hans konto, säger Eva och berättar att vinsten från hennes lägenhet lade han, utan hennes vetskap, beslag på. Det var ju han, som byggare, som höll i taktpinnen gällande deras skärgårdsprojekt.

– Jag blev medberoende. Såg inte hur manipulativ han var som sakta men säkert tog över hela min ekonomi och samtidigt förminskade mig som person. Han utsåg mig till utlånare och levde ett gott liv på min bekostnad. Han hade grandiosa planer med skärgårdstomten, köpte en sportbil och utökade sitt golfspelande. Det var jag som betalade.

Efter separationen förstod hon att personer i deras omgivning undrat. Men ingen sa något.

– Ekonomiskt våld syns inte och folk undviker att benämna det, ekonomi anses vara en privatsak, konstaterar Eva.

När uppbrottet till sist var ett faktum uppdagades magnituden av sambons ekonomiska svindleri, som utöver att han tagit kommando över hennes ekonomi, tagit lån utan hennes medgivande och blåst henne på miljoner, dessutom hamnade i onåd hos markägaren på skärgårdsön, vilket föranledde ytterligare skulder — som senare gick till Kronofogden. Detta drabbade naturligtvis honom, men även Eva.

Pantsatte aktiebolaget

Det visade sig att sambon till råga på allt pantsatt hennes aktiebolag. Till det hade han tagit hjälp av advokater. Hon hamnade i chock, kunde inte tro att det var sant.

Eva ville att banken skulle ta bort henne från deras gemensamma lån, men det avslogs. När hon krävde att han skulle betala henne hennes del av vinsten från lägenhetsförsäljningen gick han visserligen med på att skriva ett skuldebrev. Men pengarna har Eva än så länge inte sett röken av.

– Han sa att han skulle betala, det fanns ju ett skuldebrev. Men han visade ingen vilja att fullfölja.

Hon har i dag Kronofogden efter sig, har gått i personlig konkurs med näringsförbud och lever varje dag med konsekvenserna av det ekonomiska våld hennes ex-sambo utsatte henne för.

– Vi är nu i en rättslig process. Jag har polisanmält honom, men känner mig rättslös. Han betalar inte det han är skyldig och ingenting händer. I stället är det jag som sitter med stora skulder på grund av honom, som jag inte kan betala. Jag nekas bank-id och får inte ta några lån … jag lever i en mardröm, säger Eva som numera lever ett slags vagabondliv utan fast bostad och pengar.

– Jag har legat sömnlös många nätter. Jag har förlorat mitt livsverk och mer därtill. Han har tagit mina investeringar och kapital, men inte min livsglädje. Jag önskar bara att jag hade lyssnat på min magkänsla och i ett tidigt stadium krävt att vi skulle skriva papper på allt. Jag kände ju att något var fel.

Hon menar att för par med gemensamma lån borde banker och låneinstitut alltid kalla till möte för samtal om ekonomin.

– Att göra ekonomiskt bokslut i företaget Familj AB tillsammans med kunniga personer skulle göra att många problem kan undvikas. Det blir ett värdefullt skydd. I hemmamiljö är ekonomi lätt att vifta undan eller så orsakar det konflikter, vilket kan leda till att en tar makten över ekonomin.

”Vem som helst kan  drabbas”

Att prata om pengar är laddat och att ha olika syn på ekonomi i en relation är inget ovanligt. Men de flesta par brukar hitta en modell som fungerar. 
Men när den ena i förhållandet tar makten över den andra med ekonomiska medel glider det över i ekonomiskt våld – och det är oftast kvinnor som drabbas. I nio fall av tio är det ekonomiska våldet del av annat våld – psykiskt eller fysiskt – men är för ögat osynligt. I många fall är medvetenheten låg om att hans kontroll över ekonomin faktiskt handlar om våldsutövande.

Det ekonomiska våldet kan utövas dels när kvinnan är i förhållandet – och dels efter en separation. I det senare fallet kan konsekvenserna av våldet bli livslånga. Hon tvingas leva med skulder efter lån som tagits i hennes namn, vilket gör att hon har svårt att få bostad och bygga upp sitt liv. Om barn finns med i bilden riskerar hon att förlora vårdnaden till pappan om hon inte kan försörja dem eller ge dem tak över huvudet. Ekonomin blir alltså ett maktmedel som slår skoningslöst under många år även efter att kvinnan lämnat relationen.

Varningssignaler

Tidiga varningssignaler på ekonomiskt våld är om hon tvingas redovisa sina inköp, vilket kan resultera i att hon börjar smussla för att undgå anklagelser för slöseri. Andra varningssignaler är att hon får stå för alla småutgifter och löpande kostnader i hushållet medan hans lön går till kapitalvaror eller eget sparande. Hennes insyn i hur han använder sina pengar är noll. Med tiden kanske han ber henne sätta in hela sin lön på hans konto eller möjligen ett gemensamt konto. Sedan ger han henne en ”fickpeng” att disponera. Om hon ifrågasätter upplägget kan han avfärda henne med att han har en massa utgifter och att det enda hon tänker på är pengar. Han försäkrar henne om att han har koll på läget – och visst litar hon väl på honom?

I ett förhållande präglat av ekonomiskt våld kan kvinnan uppmanas att börja jobba deltid, för att han anser att det är bäst för familjen. Eller att hon oavlönad jobbar i familjeföretaget och på så vis varken har pensionssparande eller egna pengar. Upplägget lindas in i att man jobbar för ett gemensamt mål. Men bara maken tar ut lön. På så vis styr han över henne och hennes framtida möjligheter till en egen ekonomi.

– Det kan också vara så att kvinnan stannar hemma mycket från jobbet för att hon mår fysiskt och psykiskt dåligt. Sjukskrivningar drar ner ekonomin och hennes möjligheter att byta jobb eller göra karriär minskar. Konsekvensen blir att hon blir mer isolerad och får en sämre ekonomi, medan hans ekonomiska makt ökar. Vid en separation hamnar hon i underläge. Hon är kanske skuldsatt på grund av lån han har tagit, hon har ingen eller låg lön och kan därför inte få lån för att bygga upp sitt liv. Hon saknar kreditvärdighet och riskerar att hamna på gatan, säger Åsa Witkowski, chef för patientverksamheten, Nationellt centrum för kvinnofrid.

Forskning visar att kvinnors inkomster minskar med 25 procent när de befinner sig i en våldsam relation. Dessutom ökar deras sjukfrånvaro med 20 procent på grund av fysiska eller psykiska men.

I extremfall kan det ekonomiska våldet handla om rena bedrägerier där kvinnan tvingas skriva på lånehandlingar och borgensförbindelser – eller att mannen tar sms-lån i kvinnans namn. Det kan också vara så att kvinnan står som firmatecknare på hans företag och om han försätter firman i konkurs blir hon betalningsskyldig.

Det börjar med passion

Ekonomijournalisten Birgitta Piper beskriver ekonomiskt våld som de små stegens tyranni. Det börjar ofta med stor passion för att sedan övergå i ett minutiöst kontrollerande. Då är relationen redan etablerad och normaliseringsprocessen igång. Han lindar in kontrollen i omtanke.

– Vem som helst kan drabbas, det är en myt att det bara är svaga kvinnor som hamnar i våldsamma relationer. Ekonomiskt våld är ett begrepp man inte talar om så mycket och därför är få medvetna om att mannens makt över hennes ekonomi faktiskt handlar om våldsutövande, säger hon.

Elin Hedén, verksamhetsansvarig på Kvinnohuset i Västerås, understryker vikten av att i ett tidigt skede sätta sig ner och prata igenom ekonomin, som är en grundbult i relationen.

– Det kan upplevas som oromantiskt, men det är jätteviktigt att ha koll på sina pengar. Man ska också hålla på sina koder och privata inloggningar. Om han börjar kräva insyn är det en varningssignal. En del kvinnor tycker att det här med matte är tråkigt och han kanske hävdar att han är bättre på siffror. Hon kan luta sig tillbaka och låta honom ta hand om det ekonomiska! Men då ska man dra öronen åt sig och lyssna på sin magkänsla. Man ska stå upp för sina rättigheter, även om det blir dålig stämning.

Förödande konsekvenser

Konsekvenserna av ekonomiskt våld är förödande. Kvinnans livsutrymme och ekonomiska handlingsutrymme krymper, trots att det i äktenskapsbalken står att äkta makar ska leva med samma standard. Om hon skulle vilja separera saknar hon ekonomiska resurser att stå på egna ben.

– Om paret är sambor utan samboavtal ska det gemensamma sambobohaget delas vid en separation, liksom bostaden om den är köpt för att bo i gemensamt. I övrigt äger var och en sina inköp. Bil, båt, hund och bankkonton är exempel på sådant som inte delas vid en separation. Gifta par utan äktenskapsförord delar nettovärdet, det vill säga när skulderna är frånräknade. De tillgångar som utgör enskild egendom delas inte vid en skilsmässa, säger Birgitta Piper.

Enligt en färsk undersökning om ekonomisk jämställdhet gjord av Novus på uppdrag av Länsförsäkringar uppger drygt 31 procent av kvinnorna att ekonomin är en anledning till att man väljer att stanna kvar i ett dåligt förhållande.

–Skrämmande siffror, som visar att kvinnor på sätt och vis kan betraktas som livegna. Det är tyvärr fortfarande vanligt att mannen gör karriär medan kvinnan tar hand om barn och hushåll, något som kan få konsekvenser den dag hon vill separera. Kvinnans lön riskerar att inte räcka till för att skaffa sig ett tillräckligt bra boende och när det är dags för semester är det hon som hittar på något hemma med barnen medan mannen kan åka iväg. Ett scenario som går att förhindra med bättre ekonomisk planering, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

Hon menar att alla bör ha friheten att själva kunna bestämma över sina liv och ha rätten att lämna den dagen man vill det. Men har man inte koll på de ekonomiska konsekvenserna av exempelvis deltidsarbete, är det svårt att ställa rimliga krav.

Destruktiv relation

Att sakna ekonomiska resurser är alltså en viktig orsak till att en kvinna som lever i en destruktiv relation präglad av ekonomiskt våld inte bryter upp. En annan är skammen och insikten om att man varit så ”dum” och låtit mannen sköta det ekonomiska. Det är en orsak till att många tvekar att söka hjälp.

I många fall blir konsekvenserna av det ekonomiska våldet än mer förödande efter en separation; det är först då hon kanske förstår vidden av det hon utsatts för. Det blir en eftersläpande effekt som i värsta fall kan komma att påverka återstoden av hennes liv.

Yrkesmässig hjälp

Kvinnohuset i Västerås är en av flera aktörer som tillsammans med bland annat Länsstyrelsen har tagit fram ett metodstöd för att utbilda yrkesverksamma i hur man upptäcker och hjälper kvinnor som utsatts för ekonomiskt våld.

– Nästan alla kvinnor som söker sig till oss har, förutom annat våld, också utsatts för ekonomiskt våld och vi ser hur ekonomin används som ett maktmedel långt efter en separation. Det kan handla om att han står skriven på kapitalvaror och det gemensamma boendet eller att hon tvingats försörja honom. Det kan finnas lån tagna i hennes namn som hon måste betala, säger Elin Hedén och tillägger att sådana faktorer kan vara kvarhållande för en kvinna som vill lämna en destruktiv relation.

Hon kan polisanmäla eller försöka hävda sin rätt gentemot bank och låneinstitut, men det är mycket svårt att få rätt. Om det finns gemensamma barn använder mannen i vissa fall myndigheterna som ett vapen mot kvinnan.

– Lagstiftningen släpar efter här och utsatta kvinnor hamnar ofta i kläm. De är brottsoffer, men när det gäller vårdnadsfrågor förväntas föräldrarna samarbeta, det gäller i både domstolar och hos myndigheter. Men det fungerar inte alltid i verkligheten. I stället kan mannen förhala rättsprocesser, överklaga gång på gång och strunta i att betala det han ska för att pressa och stressa kvinnan till att ge upp. Det finns ingen bortre gräns utan detta kan pågå i åratal, konstaterar Elin Hedén.

Genom att lyfta upp och belysa frågan om ekonomiskt våld hoppas hon att lagändringar kan komma till stånd, för att hjälpa utsatta kvinnor.

– Exempelvis bör skuldsanering beviljas mer generöst, myndigheter kan bli bättre på att lyfta skuldoket från våldsoffer. Banker bör ställa frågor till en kvinna som skriver på en borgensförbindelse, för att försäkra sig om att hon verkligen förstår vad det innebär. Och om det finns gemensamma barn bör det bli enklare att ge henne ensam vårdnad. Då krävs inte samtycke om allt som rör barnen och ekonomin underlättas. Umgänget med pappan berörs ju inte av att mamman har vårdnaden.

Försäkringsskydd

Några försäkringsbolag har nu börjat inse att försäkringsskydd för våld i nära relationer är att stå på utsatta kvinnors sida. I dagsläget undantar de flesta hemförsäkringar överfallsersättning och krishjälp om gärningspersonen bor i samma hushåll. Detta undantag har Ica Försäkring tagit bort och hemförsäkringen är stärkt med både ombudshjälp och ett omställningsskydd vid exempelvis behov av flytt till skyddat boende.

Socialtjänsten och rättshjälpsmyndigheten är andra myndigheter som kan ge ekonomiskt stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor.

Basinkomst kan ge trygghet

Feministiskt initiativ har allt mer närmat sig frågan om basinkomst, som handlar om utbetalning av en viss summa pengar från stat till individ, utan krav på motprestation. Kvinnor som lever i destruktiva relationer kan ha svårt att bryta sig loss på grund av dålig ekonomi – eller för att mannen tagit kontrollen över de gemensamma tillgångarna.

— En basinkomst på exempelvis 10 000 kronor i månaden skulle ge henne bättre förutsättningar att lämna, då den utbetalas direkt till henne, inte till hushållet. Många hyresvärdar ställer krav på en viss inkomst och med en basinkomst är en flytt möjlig. Bostad, ekonomi och barnen oroar kvinnor som lever i våldsamma relationer mest. Här skulle alltså en basinkomst göra stor skillnad, säger Martin Jordö, ekonomiskpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ (Fi).

Inte kontroversiellt

Han menar att frågan om basinkomst ibland ses som mer kontroversiell än den faktiskt är. Redan i dag betalas pengar ut från stat till individ från exempelvis Försäkringskassan och a-kassan, men här finns krav på motprestation. Individen måste underkasta sig ett visst regelverk för att vara berättigad till pengarna. Staten bestämmer vad du ska göra. Och själva upprätthållandet av systemet är dyrt då myndigheterna också har en kontrollfunktion så att regler och krav efterlevs.

Ingen frihet att välja

– Du har ingen frihet att välja och ur ett feministiskt perspektiv liknar detta det gamla patriarkala systemet där make eller föräldrar bestämde över kvinnans möjligheter. I dag är kvinnor mer fria, men systemet är ofritt. En basinkomst på exempelvis 10 000 kronor till alla invånare skulle innebära ett slags skatteåterbäring att disponera fritt över och det skulle inte behöva vara kostsamt för staten. Förutom minskad administration och kontroll, så frigörs mottagarna, konstaterar Martin Jordö och tillägger att basinkomsten självklart ska fasas ut i takt med ökande inkomster, för att till sist hamna på noll. Den som tjänar mycket har inget behov av en basinkomst.

– Men för kvinnor med låg inkomst kan 10 000 kronor vara ett sätt att utjämna inkomstskillnader och ge en bra grund för att bygga upp sitt liv utan krav på motprestation. Jag ser en basinkomst som ett sätt att ge en grundläggande ekonomisk trygghet, inte minst för kvinnor som lever i utsatthet.