Under ett seminarium på onsdagen diskuterade Centerpartiet och Moderaternas migrationspolitiska talespersoner familjeåterförening med Svenska Röda korsets migrationsexpert Alexandra Segerstedt och organisationens generalsekreterare Martin Ärnlöv. Frågan om rätten till familjeåterförening är en av flera frågor som diskuteras i den migrationskommitté som har i uppdrag att presentera ett förslag på en långsiktig migrationspolitik i Sverige i augusti i år.

Svenska Röda korset har jämfört det förslag om familjeåterförening som kommittén just nu diskuterar med övriga EU-länder. Genomgången visar att om kommitténs nuvarande förslag blir verklighet kommer Sverige sluta upp som ett av de åtta EU-länder med striktast regler. Något som i praktiken innebär att Sverige, trots att FN:s barnkonvention är svensk lag, kommer bidra till att splittra familjer i hög utsträckning.

Runt om i EU har den som får skyddsstatus som alternativt skyddsbehövande rätt till familjeåterförening i 20 av 24 länder. I de länder där krav på försörjning för att omfattas finns har de flesta ett undantag på tre månader, visar Röda korsets undersökning. Det är också så reglerna ser ut i Sverige i dag. Men i det förslag som ligger på kommitténs bord föreslås undantaget på tre månader från det att personen beviljats status som alternativt skyddsbehövande slopas. Det innebär att alternativt skyddsbehövande, till skillnad från flyktingar, måste klara försörjningskravet från dag ett.

– Många av riksdagspartierna har framfört att Sverige inte ska särskilja sig från övriga EU-länders migrationspolitik. Men om detta förslag genomförs kommer Sverige att skilja ut sig till det sämre, säger Martin Ärnlöv, Svenska Röda korsets generalsekreterare, i ett pressmeddelande.

– Att hålla familjer splittrade är dåligt för integrationen, det visar all vår erfarenhet. När man inte får leva tillsammans med sina barn är det svårt att fokusera på att lära sig svenska, utbilda sig och skaffa ett jobb, säger Martin Ärnlöv.

Enligt Alexandra Segenstedt, Röda korsets migrationsexpert, bekräftade onsdagens seminarium att C kommer arbeta för rätt till familjeåterförening i Sverige för alternativt skyddsbehövande, med ett undantag för försörjningskrav om man ansöker inom 3 månader, skriver hon i ett mejl. C kommer därmed arbeta för att kommitténs förslag blir en smula mer humant – men inte mer generöst än dagens tillfälliga regler.

Alexandra Segerstedt skriver också att det andra som bekräftades – och kanske inte var någon stor nyhet – är att M i europeiska mått gärna vill ligga på den striktare skalan och inte i ett medelläge gällande den framtida svenska asylpolitiken.

Splittringar mellan partierna

Kommittén är som Syre rapporterat om tidigare splittrad, där M,KD, L, SD och S vill se skärpningar. V går tydligt emot majoriteten och även MP vill se en generösare politik än de förslag som ligger på bordet. Volymmål eller en annan, mer rörlig, gräns för asylinvandringen och tillfälliga uppehållstillstånd är bland de två mest svåra områdena att enas kring. MP sa under tisdagen att de inte kommer skriva under på nuvarande förslag, som S i stort är positiva till.

– Vi tror inte att det är möjligt att förena en politik som står upp för asylrätten och med den här typen av målsättningar. Antingen bygger de på att man inte står upp för asylrätten eller så bygger de på att göra livet så jävligt som möjligt för människor som söker skydd genom att till exempel att hålla barn från sina föräldrar eller låta människor leva i fattigdom. Det är helt oacceptabelt, säger Miljöpartiets Annika Hirvonen Falk till DN.

Det är två möten i kommittén kvar innan ett slutgiltigt förslag ska presenteras i augusti i år. Men som DN berättat har ett extramöte satts in den 4 juni eftersom de åtta partierna i kommittén har svårt att enas.