– Jag ska köpa rökt ål. Jag älskar rökt ål!

Så förklarade 85-åriga Eva i saluhallen på Östermalm i Stockholm varför hon trotsade pandemi-rekommendationerna, i en intervju med P3 som snabbt spreds på Instagram.

Några kanske förvånades över att den akut hotade arten fortfarande säljs i våra butiker. Men det är ingen ovanlighet. En rundringning Världsnaturfonden WWF gjorde i november 2019 visar att drygt varannan butik och var tredje sushibar av de 333 tillfrågade sålde ål.

Sedan 2007 råder generellt förbud mot att fiska ål, fisket kräver ett särskilt tillstånd. Och nu meddelar Havs- och vattenmyndigheten, HaV att förbudet blir totalt mellan 1 november 2020 och 31 januari 2021.

Även de andra EU-länderna inför ett tremånaders förbud mot ålfiske, efter ett beslut från unionens fiskeministrar som trädde i kraft 2018.

Varje land beslutar själva vilka månader det blir fiskeförbud. Sveriges val, som är samma som föregående år, har fått kritik från WWF, som menar att det är förlagt till den tid ett fiskeförbud gör minst nytta.

– WWF vill se stopp av allt ålfiske inom EU tills beståndet återhämtat sig. Går det inte igenom bör det temporära fiskestoppet åtminstone införas under de tre månader som det fiskas mest ål. Flera länder som till exempel Sverige har tyvärr gjort det motsatta, vilket vi är starkt kritiska till, sade Karin Glaumann i ett pressmeddelande i december 2019.

"Gemensam angelägenhet"

Så varför väljs just den här tidsperioden? Syre frågade Sofia Brockmark, utredare vid HaV.

– Det stämmer att det inte är de månaderna som det fiskas mest. Men Sveriges kust är lång och det fiskas under en lång period, och fisket följer ålens vandring från norr till söder ut ur Östersjön. Öresund är en flaskhals där ålen passerar relativt sent under året. Därför har Sverige valt att lägga stoppet då, med tanke på att ålen måste passera Öresund eller Bältpassagerna på väg till lekområdena i Sargassohavet, säger hon, och fortsätter:

– Vad som är viktigt att tänka på är att ålen är en gemensam angelägenhet som kräver samordnade åtgärder och det är en harmonisering av ålfiskestoppen mellan länderna som kan ge en effekt på beståndet.

Varför stoppar man inte bara fisket helt och hållet, arten är ju akut hotad?

– Det vore nästa steg, för vi har redan minskat fisket så mycket. Sverige har genomfört åtgärder inom ramen för den nationella ålförvaltningsplanen som har beslutats av regeringen. Det är politiska beslut som ligger till grund för vår långsiktiga ålförvaltningsplan.

Sverige har bland annat förbjudit fritidsfiske efter ål, och stoppat allt ålfiske på västkusten. Fisket har enligt HaV minskat med drygt 80 procent sedan 2007, och fortsätter att minska.

– Vi utfärdar inga nya ålfisketillstånd, och omprövar dem varje år, så det har minskat. Och medelåldern hos de som fiskar är ganska hög, säger Sofia Brockmark.

Vattenkraft stor fara

Myndigheten inför även skärpta regler som ska öka fiskekontrollen, från och med 1 juni. Det rör sig om att yrkesfiskare måste förhandsanmäla sitt fiske, inklusive position, för att kunna se till att minimimåtten för ål efterlevs och minska tjuvfiske.

2014 beslagtog kustbevakningen i Sverige och Danmark 1300 illegala fällor, vilket lågt räknat motsvarar fångster på 100 ton ål, skriver Naturskyddsföreningen.

De 187 yrkesfiskare som har dispens från ålfiskeförbudet drog 2019 upp drygt 80 ton ål i Östersjön, plus 80–100 ton i landets sötvatten.

Men när EU-kommissionen senast granskade medlemsländernas ålförvaltningsplaner var det ålarnas dödlighet i vattenkraftsturbiner som Sverige fick kritik för, snarare än fisket. Enligt Naturskyddsföreningen dör uppåt 90 procent av alla vuxna ålar som försöker passera en vattenkraftturbin för att återvända till havet på väg mot sin fortplantningsplats. Räknas både döda och skadade in blir det fråga om 150 ton ålar varje år.

– Det är något vi behöver jobba mycket mer med, säger Sofia Brockmark.