Ledare för de hotade öar som bevittnar stigande havsnivåer, eroderande kuster och svåra naturkatastrofer oroas över den nye presidentens uttalade skepsis inför klimathotet. Donald Trump har sagt sig vilja dra tillbaka finansieringen av internationella klimatsatsningar och även talat om förnyade satsningar på fossila bränslen.

Företrädare för hotade Stillahavsöar menar dock att ett solidariskt samarbete från USA:s sida är avgörande för att bekämpa klimatrelaterade katastrofer, miljöförstöring och fattigdom. Det finns 22 önationer och territorier i Stilla Havet. Av de tio miljoner människor som bor i dessa länder lever 35 procent under fattigdomsgränsen.

Ett av de länder som är särskilt sårbart för ökande klimatförändringar är den polynesiska önationen Tuvalu. Där bor 10 000 människor fördelade på nio öar vars marker redan nu ligger nära havet.

–Tuvalu är ett av de fattigaste länderna i världen, isolerat, litet och lågtliggande. Alla livets aspekter påverkas av klimatförändringarna. Donald Trumps planer på att dra sig tillbaka skulle innebära att vi förhindras att överleva och nekas rättvisa, säger prästen Tafue Lusama, som är ledare för landets kristna kyrka.

Under valkampanjen sade Donald Trump att han skulle dra in USA:s miljardbidrag till FN:s satsningar på klimatåtgärder, som är tänkta att gå till de mest utsatta befolkningarna i utvecklingsländer. Samtidigt har den nye presidenten sagt sig vilja satsa stora summor på olja, gas och kol i USA i syfte att skapa nya arbetstillfällen.

I december skickade 800 forskare och energiexperter ett öppet brev till den då tillträdande presidenten där de vädjade till honom att fortsätta Barack Obamas arbete med att minska landets beroende av fossila bränslen och i stället satsa på förnyelsebara energikällor.

–Det är sorgligt för oss att tvingas förlita oss på att USA ska göra det rätta och då höra att presidenten är på väg åt motsatt håll, något som skulle garantera vår undergång, säger Tafue Lusama.

Bedömare menar att en viktig faktor till att Parisavtalet kunde antas var att USA ställde sig positivt till det, det land som är världens näst största i fråga om koldioxidutsläpp och står bakom 16 procent av de globala utsläppen. Målet för detta avtal är att hålla nere de globala temperaturökningarna till under två grader Celsius.

Om temperaturerna stiger mer än så kan konsekvenserna bli förödande för de östater som redan nu har problem med stigande havsnivåer. År 2015 drabbades regionen hårt av väderfenomenet El Niño. På Papua Nya Guinea drabbades 2,7 miljoner människor av brist på både mat och vatten på grund av den torka som följde.

Forskare vid New England-universitetet i Australien har beräknat att det skulle kosta tolv av östaterna i Stilla Havet närmare 22 miljarder dollar att förflytta de byggnader som finns nära kusterna och som hotas av klimatförändringar och extrema väderfenomen. Särskilt stora är riskerna på Marshallöarna, Kiribati och Tuvalu, där nästan all bebyggelse ligger inom 500 meter från kusten.

Nyligen har tre bidrag från FN:s gröna klimatfond betalats ut till Stillahavsnationer. Fonden syftar till att hjälpa utvecklingsländer att bättre klara framtidens klimatutmaningar. USA har varit fondens främsta bidragsgivare, något som på sikt kan komma att förändras efter att Donald Trump tagit över som president.

Flera ledare, däribland Fijis premiärminister, har uppmanat USA:s nya president att besöka regionen inför det kommande FN-möte om klimatet som ska hållas i Tyskland i november. Även prästen Tafue Lusama uppmanar Donald Trump att besöka landet.

–På Tuvalu skulle han få se bevisen för klimatförändringarnas effekter med egna ögon, slår kyrkoledaren Tafue Lusama fast.