”Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.”

Det är ett uttalat mål från Fossilfritt Sverige som regeringen startade 2015, strax innan klimatmötet i Paris.

Verksamheten ska fungera som en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. I dagsläget är det drygt 450 intressenter som har anslutit sig.

Fossilfritt Sverige arbetar nu med att  ta fram strategier och så kallade färdplaner för till exempel produktion av hållbara batterier och hur biomassa kan användas inom olika sektorer.

En uppgift är också att stötta näringslivet i att återstarta ekonomin efter coronakrisen och genom det påskynda omställningen till fossilfritt. Budgeten har legat på runt 5 – 6 miljoner per år och höjs till 10 miljoner 2021.

– Det känns fantastiskt inspirerande att nu mer långsiktigt kunna arbeta vidare med att röja undan hindren för att minska utsläppen och göra Sverige till en permanent världsutställning för fossilfri teknik och klimatsmarta lösningar, säger Fossilfritt Sveriges nationella samordnare, Svante Axelsson i ett pressmeddelande.

"Alldeles för sent"

Men Sverigechefen på Greenpeace, Isadora Wronski, är inte så imponerad av den här fossilfria färdplanen:

– Det krävs ju så mycket mer än fossilfritt. Och det är alldeles för sent för en långsam utfasning, säger hon.

Hon vill se helhetslösningar istället. Fossilfria mål är bra. Men de måste hänga ihop med en transformation av samhällsekonomin, hela vårt sätt att leva, arbeta och se på oss själva, enligt Wronski.

– Vi har sett nu under coronapandemin hur världsledare kan dra i nödbromsen. Det går att värna människoliv när vi sätter det främst.

– Förut köpte vi cd-skivor när vi ville lyssna på musik men nu streamar vi istället. Ett paradigmskifte. Och det är det som vi står inför nu. Vi kan inte bara sätta på lite plåster, vi måste ändra allt från grunden.

"Det finns mandat från folket"

Fossilfritt Sverige berättar att näringslivet nu trycker på och vill nå uppsatta klimatmål i snabbare takt. Och de tycker att politikerna bör öka tempot i omställningsprocessen.

– Det senaste året har miljontals människor gått ut och visat sitt engagemang för klimatet och miljön, fler än någonsin. Det finns mandat från folket att gå hårdare och snabbare fram i politiken, konstaterar Isadora Wronski.

Hon  fortsätter:

– Näringslivet behöver ju också krav på sig. Det är verkligen dags för politiker att släppa sina betongföreställningar. Som till exempel att olja är grunden för vår välfärd. Nej, den är tvärtom ett hot mot den.

"Från ego till eko"

Vad är det då som behöver ske, enligt Isadora Wronski?
Och var ligger de stora utmaningarna?

– Vi behöver fråga oss själva: ”Vad är syftet med våra liv?” Arbetslinjen är väldigt befäst och föreställningen om att lycka kan komma om vi tar jättelån och konsumerar. Men då är vi ju inte fria.

– Vi behöver gå från ego till eko. Från passiva konsumenter till producenter och medskapare i våra egna liv.

– Jag tror på att stärka lokala samhällen och mer tillverkning i mindre skala, till exempel inom giftfritt jordbruk. Men vi behöver också  komplettera med större och klimatsmarta fabriker för att kunna tillverka sådant som batterier.

– Inte minst den här coronapandemin har visat att kriser för oss samman och att vi är starka tillsammans, säger Isadora Wronski.