På fredag ska Försvarsberedningen enas om inriktningen på det totalförsvarsbeslut som riksdagen ska besluta om i höst. För ett år sedan enades riksdagspartierna om en storsatsning på försvaret, framför allt en utökad och mer kraftfullt beväpnad armé. Totalt 100 nya miljarder föreslogs till 2025. Men enligt Försvarsmaktens beräkningar från november skulle det inte räcka. Att genomföra Försvarsberedningens förslag skulle kosta ytterligare 55 miljarder.

Nu visar det sig att notan kan bli ännu dyrare. I fredags rapporterade Dagens nyheter att Försvarsberedningen fått nya underlag med kostnader på ytterligare 15 miljarder som inte redovisats tidigare, till stor del till följd av materielprojekt som blivit dyrare än beräknat. Krav på kraftiga tillskott till försvaret är därmed att vänta.

Samtidigt tar sig coronapandemin in i försvarsdebatten. Under rubriken ”Innebär coronakrisen ett ökat militärt hot mot Sverige?” arrangerade försvarskoncernen Saab i fredags en utfrågning av bland andra förre försvarsministern Björn von Sydow – som argumenterade just för att hotet nu ökar. När splittringen ökar i EU och övriga Europa kan inte minst Ryssland flytta fram positionerna i pandemins spår, resonerar han.

– Det har destabiliserat Europa, framför allt. Därför att vi är 50-talet olika länder, flertalet är genuina demokratier. Men det öppnar sig därigenom nya möjligheter för de politiska makthavarna – till exempel i Moskva – att hela tiden känna efter. Var finns det en svaghet? Var kommer folket att vara missnöjt? sa von Sydow i utfrågningen som SVT var först att rapportera om.

Fredsrörelse: Största hoten inte militära

Elin Liss, generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) menar att satsningar på försvaret är fel väg att gå. Samtidigt är hon inte förvånad över argumentationen.

– Krav på höjda försvarsanslag kommer som ett brev på posten vid kriser, säger hon.

Utvecklingen i Ryssland är oroande, håller Elin Liss med om. Men först och främst ett hot mot det ryska folket, anser hon.

– Vi har inte fått se några övertygande argument för att det skulle vara sannolikt att Ryssland invaderar Sverige eller för att de skulle ha intresse av att göra det.

Elin Liss är bekymrad över att många stater nu använder coronapandemin för att stärka sin makt och begränsa demokratin.

– Det kan få enormt allvarliga konsekvenser på både kort och lång sikt. Men det löser vi inte med militära medel. Det är nu vi behöver inrikta vår utrikespolitik på demokratiutveckling, mänskliga rättigheter och på civilsamhällets roll, säger hon.

Pandemin visar att de största hoten mot människors säkerhet inte är militära, anser Elin Liss.

– Varje gång vi prioriterar upprustning är det något annat vi prioriterar bort, som en bra hälso- och sjukvård med tillräcklig bemanning.