Vindkraft står i dag för en åttondel av elproduktionen i Sverige, men produktionen har ökat starkt under de senaste åren. Under 2019 producerades 20 procent mer el från vinden än föregående år. Och om sju år beräknas vindkraft vara EU:s största kraftkälla.

Men kraftverkens torn är vanligtvis är byggda av stål – den industrigren som bidrar med mest växthusgaser i Sverige. Det tar mellan sex månader och ett år för vindkraftverket att kompensera för de utsläpp som själva tornet och maskineriet redan orsakat.

Medan ett torn byggt av trä är klimatneutralt från start, enligt Otto Lundman, vd för företaget Modvion, som designat och byggt tornet som restes på Björkö i slutet av april.

– Vindkraft är sedan tidigare väldigt positivt för klimatet jämfört med konventionell kraftproduktion. Men nu när vi vill gå mot en helt koldioxidneutral ekonomi kan materialet göra en enorm skillnad i klimatfotavtryck.

Han syftar på den koldioxid som träet har bundit i materialet. Enligt Modvion motsvarar ett 150 meter högt torn i trä i stället för stål 2000 ton koldioxid som inte släpps ut, motsvarande ungefär 700 svenska personbilars utsläpp under ett år.

– Så det blir i stället minusutsläpp, säger Otto Lundman.

Transporteras i bitar

Det nyligen resta tornet är 30 meter högt, och en nedskalad modell av de torn som planeras.

– Vindkraften blir mer kostnadseffektiv ju högre man bygger. Man når stabilare vindar och kan ha större rotorer. Men problemet med höga ståltorn är att de inte kan transporteras på ett konventionellt sätt. Vårt koncept har högre modularitet.

Tornen byggs i laminerat trä, en sorts plywood från gran, och byggs i moduler som kan transporteras på allmänna vägar och sedan sättas ihop på plats.

– Trä är inte lika starkt som stål per volym, men eftersom vindkraftverkstorn är tomma inuti gör det inget med tjockare väggar. Trä är 55 procent starkare per vikt än stål, säger Otto Lundman.

Ännu används en plast som ytskikt för att skydda träet från fukt.

– Den kan göras av fossilfri bas, men vi är inte där än, säger Lundman.

Om även turbinbladen skulle kunna byggas i trä får framtiden utvisa.

– Det är nånting vi kollar på.

Räknat i hållbarhet kommer trätornet upp i samma tid som stål.

– Vindkraftverk konstrueras för att hålla en viss tid. I början var den runt tio år, nu kanske 30 år efterfrågas på marknaden. Trätorn är absolut jämförbara med stål, säger Otto Lundman.

Och är inte heller mer brandfarligt, säger han.

– Det här är en massiv träkonstruktion. I materialet finns ingen luft utan det är en tjock och solid trävägg. Det är lite som att tända en stock med en tändsticka. Vid en stor brand förkolas ytan, vilket skyddar resten av materialet. Medan en stålvägg smälter vid en viss nivå.

Vad finns det för baksidor med att bygga i trä?

– Det beror på hur man ser det. Den största utmaningen för oss är framför allt att det är nytt, och ovant. Branschen är mer van vid stål. Vi räknar på det som man räknar med en kolfiberkonstruktion.

Billigare än stål

Det är billigare att bygga i trä än i stål, exakt hur mycket vill Modvion inte säga.

– Det är tvåsiffriga procent billigare att producera.

Så varför har det inte gjorts tidigare, tror du?

– Dels är konstruktionen ett stort innovationssteg, hur man sätter samman de mobila delarna. Sen har produktionstekniknen gått framåt. Det är också utmanande att beräkna detta. Datorkraften finns idag på en vanlig laptop, men så har det inte varit så länge.

Forskare ska undersöka åldrande

Tornet på Björkö har beställts av Svenskt vindkraftstekniskt centrum på Chalmers.

– Med vindkraftstorn i trä får vi ännu klimatsmartare förnybar el att möta klimatkrisen med, säger Ola Carlson, föreståndare vid Svenskt vindkraftstekniskt centrum och biträdande professor i förnybar elkraftproduktion i ett pressmeddelande.

Forskarna ska bland annat undersöka hur trätornet beter sig under drift och om/hur det åldras eller förändras under flera års drift.

Nästa steg för Modvion är att under 2022 bygga det första trätornet i kommersiell skala. Företaget har skrivit under avsiktsförklaringar med Varberg energi om ett 110 meter högt torn, och med Rabbalshede kraft om 10 torn som är minst 150 meter höga. Modvion söker utvecklingsmedel för uppskalningen, berättar Otto Lundman.

– 30-meterstornet har varit möjligt att tillverka med handverktyg. För de kommande måste vi industrialisera och automatisera. Sen dyker det alltid upp utmaningar. Annars hade ju alla gjort det här.