Sverige är i kris, coronaepidemin slår hårt, främst mot gamla och sjuka. Epidemin slår också hårt mot andra som är extra utsatta när samhällsekonomin sviktar och arbetslösheten ökar.
Många av de unga som kom hit som barn under den stora flyktingvågen 2015 utbildar sig och har tillfälligt uppehållstillstånd under den så kallade nya gymnasielagen. En lag som satt de unga under en enorm press under normala omständigheter och som i detta läge riskerar att bli en total katastrof både för gymnasieleverna och vårt samhälle.
Lagen kräver nämligen att ungdomarna ska få ett fast arbete inom sex månader efter gymnasiestudierna för att få stanna i Sverige. När samhället står still, undervisningen haltar och arbetsmarknaden är mycket osäker blir ett fast jobb i princip omöjligt att uppnå.
Nu är det tid att göra om och göra rätt, att låta plågade ungdomar få permanenta uppehållstillstånd. Då kan de fullgöra sina studier i lugn och ro och komma ut och bidra i arbetslivet som de så gärna vill.
Och vi behöver dem, vi behöver dem bland annat i vården och omsorgen, där vi står inför stora pensionsavgångar och vi ser nu hur sårbar denna sektor är. Många av ungdomarna jobbar redan nu extra inom vård och äldreomsorg. De är en ovärderlig resurs för att i detta svåra läge ta hand om våra gamla och sjuka.
Det är ovärdigt att, under rådande omständigheter, låta den nya gymnasielagen fortsätta att tortera dessa ungdomar. Och till skillnad mot många av de andra insatser och stödpaket som nu görs för att klara Sverige genom krisen så kostar en coronaamnesti ingenting. Tvärtom.
Däremot har samhället enorma kostnader för dem som inte omfattas av gymnasielagen, de kan ha kommit en dag för sent eller inte fått sin asylansökan registrerad i tid. De har hamnat utanför, jagas av gränspolis och sätts i fängelselikande förvar där en plats kostar upp till 5000 kr/dygn, enligt Migrationsverkets egna siffror. Många sitter inlåsta i månader, ibland upp till ett år.
Vi har inte råd att låsa in utbildade, välintegrerade, motiverade och skötsamma ungdomar på obestämd tid i Migrationsverkets så kallade förvar i väntan på tvångsutvisning till krig och förföljelse.
Och hur tänker man hantera alla dem som nu kanske inte klarar gymnasielagens hårda krav? Ska de också jagas av gränspolis och sättas i dyra förvar i väntan på deportation, till vilken nytta? För att inte tala om det skuggsamhälle som växer fram när unga människor tvingas leva gömda utan rättigheter i ett vakuum, utan framtid och utan hopp. Polis, socialtjänst och frivilliga vittnar om att många tvingas i in i kriminalitet, missbruk och prostitution.
Utanförskap och social misär ökar dessutom smittspridningen. Det är inte möjligt att hålla ”social distans” när man lever som papperslös med begränsad rätt till vård.
Nu är tid för medmänsklighet och kloka beslut. Nu är tid att hålla ihop Sverige. Att bygga ett starkt och motståndskraftigt samhälle där alla goda krafter tas till vara. Vi är skyldiga ungdomarna och Sverige detta. Håll ihop Sverige!