De senaste månaderna har många kanske inhandlat större kvantiteter mat än vad de brukar, och kanske blev det mer som slängdes också när det inte gick åt. Ett vanligt vardagsproblem är att innehållet i en öppnad förpackning blivit gammalt, eller att konsumenten åtminstone tror att det inte längre är ätligt. En färsk studie från Karlstads universitet har undersökt förpackningens roll i matsvinnet, framför allt gällande de produkter som i sig har stor inverkan på miljö och klimat, som mejerivaror och kött.

– Det som slängs mest är frukt och grönt och matrester, men vi var mer nyfikna på förpackningen. Vi har försökt förstå när konsumenten slänger något på grund av förpackningens utformning, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem och ansvarig för studien som genomförts av forskare vid Karlstads universitet och forskningsinstitutet RISE.

Osäkerhet gör att vi slänger mer

Underlaget för studien utgörs av 37 hushåll i Karlstad och Stockholm som fick föra dagbok över vad som slängdes och varför. Forskarna träffade familjerna och uppmanade dem att uppmärksamma förpackningens betydelse när de kastade något.

– Vi ville ta lite av skulden som konsumenten känner, att det är inte ditt fel att du slänger, utan det beror på att det är feldesignat.

De skäl som deltagarna i studien ger till varför maten slängs har ofta att göra med att det var för stor mängd och att det blev över.

– Sedan uppger de ärligt att det här slängs för att de är osäkra, för att det är nära bäst före-datum.

Anpassa till behovet bra för miljön

För färskvaror bör behovet av olika typer av förpackningar ses över, menar Helén Williams.

– Där vi investerar i produkter med hög miljö- och klimatpåverkan är det ännu viktigare att försöka förstå behoven. Jag tycker ändå det är anmärkningsvärt att yoghurt bara säljs i enlitersförpackningar när vi har så många hushåll med en eller två personer. Och även med tanke på familjer där alla kanske väljer olika smaker så är det konstigt att man inte jobbat med till exempel förpackningar på en halvliter.

Små förpackningar behöver alltså inte vara av ondo i sig utan det krävs att man gör en avvägning.

– Slänger man mycket mat har det oftast större påverkan än förpackningen i sig. När det gäller frukt och grönt kan man räkna mer noga, till exempel har man räknat ut att gurkan håller sex dagar längre om den är plastad, därmed lönar det sig, för vi slänger mindre gurka.

Kris kan ge kunskap

För andra produkter spelar datummärkning och annan information stor roll och Helén Williams tycker att vi även bör titta närmre på produkter med lång hållbarhet i det avseendet.

– Oliver, såser, dressingar, burktomater och liknande har lång hållbarhet, men inte efter att man har öppnat dem. Och ofta står det inte! Den typen av kommunikation är svår, man önskar mer information om hur produkten ska förvaras och hur länge. Många säger att de blir osäkra och då slänger de hellre, det är lite onödigt.

Här är ett område där vi måste hjälpa till mer, menar Helén Williams.

– Det är fortfarande en kunskap som saknas hos gemene man. Vi har levt i överflöd och haft billig mat så länge, men vi börjar ju prata annorlunda om det här i kristider, så det kan ändras på grund av den här krisen. Det kanske blir uppenbart att vi inte kan slänga så mycket.