– Nu när alla måste sakta ner har vi mitt i kaoset fått en möjlighet till omstart. Vi vill inspirera folk i sin isolering att diskutera vilken framtid vi vill ha, säger Camilla Brudin Borg.

Tillsammans med Anders Johnard från Naturskyddsföreningen och stadsbiblioteket i Göteborg har hon startat den digitala bokcirkelplattformen Gröna cirklar. Ett digitalt rum tänkt att uppmuntra till läsning och samtal kring ett urval av romaner och fackböcker på tema omställning och alternativa framtidsberättelser, med tillhörande diskussionshandledningar.

– Vi försöker hitta böcker som fokuserar på möjligheter och hopp. Det är omställningsböcker med konkreta tips – den avdelningen var inte svår. Men inom skönlitteraturen råder det i dag dystopifrossa.

Kring förra sekelskiftet skrevs exempelvis många utopiska berättelser om socialism och kvinnoperspektiv, som bidrog till samhällsförändring, berättar Camilla. Bland dem finns William Morris News from Nowhere (1890) och Charlotte Perkins Gilmans Herland (1915) men också Sveriges första SF-berättelse, Oxygen och Aromasia (1878), skriven av Claes Lundin.

– I dag anses det utopiska kanske mer eller mindre naivt. Drömmarna om alternativ har flyttat in i livsstilsgenrer, i bloggar och tv-program.
Marie och Gustav Mandelmanns Självhushållning på Djupadal och Stefan Sundströms odlingsböcker är exempel på tendensen, enligt Camilla.

I Gröna cirklars skönlitterära avdelning hittar den cirkelsugna i stället dystopiska böcker som Margaret Atwoods Oryx och Crake.

– Där kan diskussionshandledningen stimulera till att funderingar kring varför framtiden framställs på detta sätt – och vad vi hade velat ha i stället, säger Camilla.

Ändra kapitalismens grundberättelse

För vi behöver nya, alternativa berättelser i den ekonomiska kris som följer pandemin, menar hon.

– Vi ser nu hur sårbart samhället är. Att flyget lever på konstgjord andning och ekonomin nästan går omkull när vi plötsligt inte konsumerar jättemycket – det är som att vi ser systemets rätta ansikte nu.

Vår tids stora grundberättelse vilar på framstegstanken, som tar plats i en globaliserad, kapitalistisk värld som bygger på ett oändligt uttag av resurser, säger Camilla.

– Det är denna ”stora” berättelse som behöver ändras. Vi har bytt världsbild totalt flera gånger under historien, så det borde inte vara omöjligt att skapa ett nytt paradigm som också tar hänsyn till framtiden. Det har nånting att göra med hur vi berättar om oss själva.

I framstegsberättelsen ingår värderingar, vad som anses vara gott, rätt och eftersträvansvärt. Den är i grunden en individens berättelse, och den handlar om att uppmuntra oss att konsumera allt mer, fortsätter Camilla:

– Men behöver vi verkligen köpa femton nya tröjor per år som vi sedan nästa år byter mot nya? Kapitalismens grundslogan är ”because I’m worth it” – men att ”unna sig” på detta sätt blir destruktivt för jorden och i förlängningen för oss själva.

Förstå med hjärtat

Inom konsumtionsforskning har man i stället börjat undersöka begrepp som ”enoughness”, tillräcklighet, berättar hon.

– Det är jättespännande att tänka på: vad behöver jag egentligen i min garderob eller i mitt liv. Vi får egentligen våra grundläggande behov uppfyllda av så lite.

Vad är litteraturens roll i samhällsförändringen?

– Det är lätt att hålla insikter på avstånd om man inte omfattar dem med sin känslor. Man brukar säga att litteraturen har potential att komma i kontakt med hela människan. Med litteraturens skapas möjligheter att stiga in i ett annat liv eller att se världen på ett annat sätt.

Som hur det kan kännas att i en krissituation tvingas lämna hus och hem, något som i dag sker, men på andra platser, säger Camilla.

– Att massa människor kommer att dö är en svår tanke att tänka. Det kan man behöva förstå inte bara med hjärnan utan även med hjärtat. Där tror jag skönlitteraturen spelar roll, även politiskt.

Hon tar som exempel rörelsen ”Dark mountain projekt”, som består av författare och konstnärer som hävdar att den globala krisen vi möter inte i första hand är politisk, teknologisk eller ekonomisk utan ”a crisis of stories”.

– Mitt expertfält och det jag forskar om är berättelsernas makt och funktion. Det kan tyckas vara en liten tårtbit, men är samtidigt en viktig grundkomponent. Vi befinner oss i ett paradigm som styr mot undergången. Det viktigaste med gröna cirklar är att presentera böcker som får igång folk. Att diskutera är viktigt just nu. Utan nya, positiva berättelser riskerar vi att tappa hoppet.

Vi befinner oss ju i en klimatkris som enligt forskarna kommer förvärras, och politikerna gör inte i närheten av vad som behövs. Blir det inte att låtsas lite, att prata om utopier?

– Det kan ju låta väldigt naivt. Vi är tränade att alltid vara kritiska, men kritiken kan också hindra oss att tänka våra drömvisioner. Men om vi ska kunna ändra våra attityder på ett grundläggande sätt måste vi arbeta på många olika plan. Det räcker ju tyvärr inte bara att sopsortera och köpa tygpåsar, utan i böckerna finns konkreta tips på hur man påverkar sina politiker och börjar aktivera sig. Vi vill att folk ska börja tänka sig en klimatsmart framtid. Kanske får insikterna växa fram och alla får hitta sina sätt.

Camilla Brudin Borg tipsar om tre böcker du kan läsa i Gröna cirklar

Binas historia av Maja Lunde (2017)
Tre små historier om binas historia från olika tidsåldrar. Svår och tragisk men otroligt viktig. Den väver in en känsla av hopp mitt i tragedin.

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk (2010)
En underbar berättelse, nästan som en detektivhistoria. I centrum står berättarjagets relation till djur och natur, som jag tror kan vara ett fantastiskt diskussionsunderlag för att fundera kring människans relation till djur och natur.

Hoppet för klimatet. Så enkelt räddar vi världen av Johan Ehrenberg (2019)
Boken är inspirerande och peppande och mycket handlingsorienterad. Själv ägnar jag mig mycket åt att fundera hur jag vill ha det i framtiden, som att odla min egen mat och ha höns i trädgården och på andra sätt att leva enkelt.

Under vinjetten #EfterCorona lyfter vi i ett antal artiklar fram tankar om möjliga samhällsförändringar efter coronapandemin.