Färre resor med bli och flyg, stoppade industriverksamheter. Villkoren under coronapandemin har kraftigt minskat efterfrågan på olja, men oljebolagen har inte dragit ned på sin produktion i motsvarande takt. Detta ledde på måndagen till ett prisras av aldrig tidigare skådat slag, och den amerikanska WTI-olja som skulle levereras i maj kostar nu minus 37 dollar. I princip får du alltså betalt för att köpa olja.

Tidigare i år kom Opec-länderna och deras allierade överens om att minska oljeproduktionen med 10 miljoner fat per dag, men detta har uppenbarligen inte varit tillräckligt. Situationen beräknas få stora konsekvenser för framför allt USA, där oljestaterna i mellanvästern riskerar att drabbas av ekonomisk depression, enligt energianalytikern Samuel Ciszuk. I Sverige har vi kunnat se att bensinpriset redan sjunkit avsevärt de senaste månaderna, men det kommer förmodligen inte att påverkas mycket mer av WTI-oljeprisets nedgång. En stor del av det svenska bensinpriset utgörs dessutom av en fast skattesats.

– Det svenska bensinpriset hänger samman med priset på den så kallade Brent-oljan och det faller inte lika dramatiskt. Men på marginalen kan även svenska bensinpriset sjunka lite ytterligare, säger Samuel Ciszuk till Aftonbladet.

Trots att uppköpare betalar för att bli av med sina beställningar och oljeproducenterna knappt vet var de ska förvara sina överskott är de senare motvilliga att minska produktionen ytterligare. För att behålla sin position på marknaden väntar man hellre ut konkurrenterna, trots att det är en ren förlustaffär. Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Nordea, säger till DN att om situationen håller i sig i ett halvår kommer en stor andel av oljeproducenterna att slås ut.

Det spekuleras i att även Brent-oljan kan sjunka rejält i pris, vilket då i högre grad skulle påverka oljemakterna Ryssland och Saudiarabien. På sikt kan en nedåtgående prisspiral för olja få konsekvenser för maktbalansen i världen.

”Om den enda verkliga inkomstkällan sinar lär det få till följd att osäkerheten om Putinregimens stabilitet ökar. Låga priser på fossil energi lär däremot gynna de som är beroende av att importera petroleumprodukter – och där är Kina den största köparen”, kommenterar Michael Winiarski i Dagens Nyheter.